Svenska sojabönor – snart en verklighet
Det har skett ett genombrott inom svensk sojabönsforskning. Sorter anpassade för vårt nordliga klimat har provats fram. Nästa steg är att utveckla odlingen samt anpassa tröskteknik och logistik för industrin.
Under de senaste tio åren har olika sojabönssorter provodlats för svenska förhållanden i försök som drivits av Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI. Nu är det klart vilket sortmaterial som är bäst anpassat för att odla på våra breddgrader, från södra Skåne till norra Uppland.
– Vi har passerat det stadium där vi vet vilka sorter som går att odla, det är vi trygga i, säger Fredrik Fogelberg som är hortonom och agronomie doktor i lantbruksteknik vid JTI.
Forskare från flera länder
Fredrik Fogelberg är med i ett nätverk av forskare från Polen, Estland, Litauen och Sverige som samarbetar för att få fram en bärkraftig sojabönsodling.
– Vi är en grupp forskare som gör aktiva erfarenhetsutbyten och har goda erfarenheter av 7–8 sorter.
Kapaciteten för en framtida sojabönsareal i Sverige uppskattar han till tusentals hektar. Men för det krävs det att infrastrukturen utvecklas. Flera andra viktiga frågor är också kvar att lösa, så som att det inte finns några herbicider, ogräsmedel, som är godkända att använda. Nästa steg är att utveckla trösktekniken och förädlingsledet.
– Nu måste vi få ihop lantbruket med livsmedelsindustrin. Det ställer krav på att lantbruket kan leverera en torkad, rensad och säckad vara på pall till de företag som ska förädla till mat och dryck.
undefined
Fredrik Fogelberg ser också stora möjligheter att förädla sojabönorna till humankonsumtion såsom tofu, glass och drycker. Färskskördade sojabönor finns också i pipeline.
– Det är jätteintressant att se hur det skulle gå. Vi gör sortförsök i Skåne just nu. Jag ser potential i de gårdar som redan odlar ärter, att de även skulle kunna odla sojabönor till färskskörd.
De som kan vara lämpade för färska sojabönor är de som redan i dag odlar konservärter i Skåne och bönodlare på Öland, menar Fredrik Fogelberg. Men då måste infrastrukturen utvecklas och anpassas för färskskörd, till exempelvis kyltransporter samt kapacitet för kokning och frysning.