Svenska och danska bönder tror på lönsamhet
Europeiska lantbrukare har tappat tron på lönsamhet. Undantaget är svenska och danska lantbrukare som är mer positiva. Det visar senaste EU-barometern.
Lönsamhetsundersökningen har genomförts i elva EU-medlemsländer under första halvåret 2016. Undersökningen visar att de europeiska lantbrukarna är missnöjda med sina inkomster. Dessutom har förhoppningarna om ett ekonomiskt uppsving falnat.
Mer positiva
De svenska lantbrukarna, speciellt de yngre, skiljer ut sig genom en mer positiv inställning.
– Det svenska jordbruket är uppskattat av konsumenterna och det finns en efterfrågan på de svenska produkterna, vilket gjort att vi kunnat hålla högre priser i Sverige än i övriga Europa. Det tror vi är en avgörande faktor när det gäller uppfattningen som de svenska lantbruksföretagen har, säger Jimmy Larsson, segmentschef Skog och Lantbruk på LRF Konsult.
Även de danska lantbrukarna skiljer ut sig genom att vara mer positiva. Optimismen hos de danska lantbrukarna rörande deras framtidsförväntningar har också ökat sedan höstundersökningen 2015.
Framtidstron avtar
I det gemensamma lönsamhetsindex som sätts samman av Copa-Cogeca framgår att tillfredställelsen med gårdens ekonomiska situation i Tyskland förblir på sin lägsta nivå samtidigt som framtidstron avtar. På liknande sätt ser det också ut i Belgien, England, Frankrike, Italien, Rumänien och Ungern.
Det kan jämföras med de svenska lantbrukarnas syn på samtida och framtida lönsamhet. Den är svagt förbättrad gentemot föregående barometer. Det är speciellt de yngre lantbrukarna som har en ljusare syn på sin lönsamhet än sina äldre kollegor, enligt Lantbruksbarometern.
Pressad lönsamhet
Trots dessa ljusa tongångar har många svenska lantbruksföretag en pressad lönsamhet. Det gäller inte minst de svenska mjölkföretagen. Bara bland grisköttsproducenterna är det fler företagare som upplever att lönsamheten är god jämfört med de som upplever den som dålig.
Av de 1000 respondenterna i den svenska undersökningen anser 22 procent att deras konkurrenskraft är god eller mycket god. Lantbrukare mellan 41 och 50 år anser sig mest konkurrenskraftiga.
Tror på bättre villkor
78 procent av lantbrukarna mellan 31 och 40 år skulle råda unga människor att bli lantbrukare. Samma åldersgrupp tror också i högst utsträckning att förutsättningarna för lantbruksföretagande kommer att förbättras i ett femårsperspektiv.
Lönsamheten har i jämförelse med föregående år förbättrats i fyra av sju regioner i Sverige. Trots det anser fler lantbrukare att deras lönsamhet är dålig eller mycket dålig jämfört med de som anser den vara god eller mycket god i samtliga regioner.
Fotnot: EU-barometern omfattar 11 medlemsländer nämligen Belgien, Danmark, Tyskland, Frankrike, Italien, Ungern, Nederländerna, Polen, Rumänien, Sverige och Storbritannien.