I över hundra år har lavar beskrivits som en symbios mellan en svamp, vanligen en sporsäckssvamp, och grönalger eller cyanobakterier. Svampen har stått för skydd och upptag av vatten och algerna med energi genom fotosyntesen. Den svamp som nu har upptäckts är en basidiesvamp som ligger i det yttersta lagret av lavbålen, barken. Basidiesvampen har bara hittats från lavar och formar en ny ordning som har fått namnet Cyphobasidiales.
Laven måste definieras om
Bakom rönen om den okända svampen i lavar står en grupp forskare från Uppsala universitet tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och universitet i Österrike och USA. En artikel där de presenterar sitt arbete publiceras i nya numret av den vetenskapliga tidskriften Science.
– Det har varit helt fantastiskt att kunna vara med och ta fram dessa resultat. Studien innebär att det klassiska textboksexemplet av en lav inte stämmer och måste definieras om, säger Hanna Johannesson, professor i systematisk biologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Ett paradigmskifte
Upptäckten kan öka kunskapen kring vad symbioser betyder för livet i stort.
– Dessa resultat betyder ett paradigmskifte om vår syn på vad en lav är. Vi har tagit ett steg närmare i förståelsen om en av de äldsta kända symbioserna, lavar. Det öppnar för många nya spännande frågor kring symbiosens roll för livet på jorden, säger Göran Thor professor på SLU.