Svenska brandflygplan krav från Gävleborg
Den värsta skogsbranden i modern tid satte sina spår i debatten på LRF Gävleborgs stämma. Medlemmar som i somras kämpade mot lågorna lyfte kravet om att höja beredskapen.
Den värsta skogsbranden i modern tid satte sina spår i debatten på LRF Gävleborgs stämma. Medlemmar som i somras kämpade mot lågorna lyfte kravet om att höja beredskapen.
Det tog cirka fem dygn från det att bränderna startade runt Kårböle i Ängra och Nötberget till dess att de första brandflygplanen från Italien var på plats.
– Desperationen växte bland oss medlemmar som ville hjälpa till. Skogen brann ju hektar efter hektar och stora värden gick upp i rök. Men ändå var det så segt att få hit planen. Det är inte acceptabelt, konstaterade Hans Bruun ordförande i LRF Mellanljusnan inför omröstningen om lokalavdelningens motion om bättre tillgång till brandbekämpningsflyg.
Stämman beslutade om en skrivelse till LRFs riksförbund med maningen att aktivt driva på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i frågan om ett brandflyg i Sverige eller Norden.
Hur LRFs medlemmar steg fram som ”samhällets hjältar” i bekämpningen av elden var ett givet tema i ordföranden Maria Jonssons känslosamma tal.
Det enda goda som branden och torkan förde med sig var den intensifierade nyhetsbevakningen och intresset för livsmedelsproduktion, som Jonsson hoppades kommer ge konkret effekt, bland annat i arbetet med livsmedelsstrategin.
Att ta vara på det stora intresset för livsmedelsproduktion som väcktes i somras hos media, politiker och allmänhet är nu målet för en rad aktiviteter från LRFs sida framhöll avgående VD Anders Källström som vid Gävleborgsstämman framförde sitt tack för räddningsinsatserna. Det gjorde även Sven-Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna.
Ett budskap som Källström fick med sig tillbaka var stämmans enda antagna motion om att LRF ska ta av sin vinst för att satsa på det lokala arbetet.
Motionen kom från Järvsö, en lokalavdelning som med den årliga Matfesten Moläta har en trygg ekonomisk bas.
– Men många lokalavdelningar har problem med ekonomin, så bra idéer kan falla för att det saknas pengar. Det vill jag ändra på, konstaterade Olle Pallars, som stod bakom motionen och är aktiv i Moläta-evenemanget.
• Att 3 % av LRFs vinst årligen avsätts i en central utvecklingsfond ämnat för lokala avdelningars framtida utvecklingsarbete.
”Man föds inte med kunskapen om hur man använder en gödseltunna”. Ordföranden Maria Jonsson om hur lantbrukarnas med sina speciella kunskaper och utrustning bidrog till att släcka skogsbränderna. Mer vatten spreds från lantbrukares gödseltunnor än från luften.
LRFs silvernålar:
Anette Einarsson – Edsbyn
Irene Walleräng – Hedesunda
Marie Westin – Hassela
Kjell och Tuula Gunnarsson – Järbo
Årets lokalavdelning i Gävleborg: LRF Mellanljusnan
Utmärkelsen Ung Växtkraft:
Johanna Hildingsson, Forsa Gårdsmejeri