Svensk modell för renare vattenmiljö
Med Greppa näringen som förebild ska Östersjöländerna förmås att ta greppet om gödselstackarna. Målet är att den svenska "girighetsmodellen" ska få effekt på vattenmiljön.
En hel del går åt rätt håll när det gäller Östersjöns vattenmiljö. Avrinningen av kväve och fosfor minskar i en majoritet av tillflödena även om mängden näringsämnen som rinner ut i havet fortfarande alldeles för stort. Tyvärr ökar ändå övergödningen på grund av alla näringsämnen som redan finns i havet. Men på sikt ser det inte helt hopplöst ut.
– Trycket mot Östersjön kommer inte att öka, utan troligare att minska, konstaterade Kevin Parris från OECD när över 200 forskare, beslutsfattare och lantbruksexperter möttes i Köpenhamn för att diskutera hur vi med ett "grönare lantbruk ska få ett blåare Östersjön".
Inom ett av de tunga projekten på området, Baltic deal, ska metoderna med växtnäringsbalanser från Greppa näringen bli modell runt om Östersjön när det gäller att på gårdsnivå minska läckagen av näringsämnen. Och det menar experterna kommer ge effekt på sikt.
– Intresset är stort för det jag kallar "girighetsmodellen" där budskapet är att varje kilo näring som hamnar i Östersjön ska ses som en ekonomisk förlust på gården. Med bättre växtnäringsbalanser sparar bonden pengar, säger Christer Nilsson arbetar för LRF-stödda projektet Baltic Deal där samtliga länder runt Östersjön utom Ryssland ingår.
Han reser nu runt i Östersjöländerna och lär ut de metoder som i Sverige är etablerade sedan länge.
– Det handlar om att översätta och sprida de verktyg vi har för att beräkna växtnäringsbalanser på gårdarna till rådgivare i Polen och de baltiska staterna i första hand.
Christer Nilsson tror den här modellen långsiktigt får ett genomslag i flera länder, inte minst i Polen där det nu finns 48 demonstrationsgårdar och ett stort intresse bland rådgivarorganisationerna att arbeta med morot mer än med lagstiftningens piska.
Under Köpenhamnsmötet diskuterades även andra metoder för att genomdriva miljöförbättringar.
En metod som prövats i Finland bygger helt enkelt på att rikta stödpengar genom att "auktionera ut" miljöstöd. De gårdar där åtgärder kunnat göra störst miljönytta har då haft störst chans att vinna med sina "bud".
– Metoden är ett nytt sätt att maximera nyttan av den budget som finns i stället för att sprida pengarna jämnt över till alla, säger professor Jussi Lankoski på Universitet i Helsingfors.