I takt med att glaciärer smälter och havsnivåerna stiger sätter en del sitt hopp till att ny och kontroversiell teknik kan bli en "quick fix". Men riskerna är enorma, inte minst för jordbruket och livsmedelsförsörjningen, varnar den kanadensiske miljökämpen Pat Mooney som var en av de första att slå larm om de metoder som går under namnet geo engineering (vilket ungefär kan översättas geologisk ingenjörskonst).
År 2010 var det Pat Mooney och hans organisation ETC Group som fick FN att slå till bromsarna. I dagarna inleds ett nytt FN-möte om biologisk mångfald i indiska Hyderabad. Mötet ska ompröva det tillfälliga förbudet som i två år gällt mot alla former geoengineering. Det handlar om storskaliga ingrepp i atmosfären och haven med avsikt att sänka temperaturen – som att få solstrålning att studsa tillbaka innan den hinner värma upp jorden eller låta haven bli odlingar för alger som ska sluka koldioxid.
Ren science fiction, kan man tycka. Men för varje år som går utan någon lösning på den globala uppvärmningen växer skaran av förespråkare för en plan B att ha till hands i värsta fall. Båda bland forskare och i vissa politiska kretsar, inte minst i USA, talas det om geoengineering som sista halmstrået för mänskligheten. Men priset för experimentet skulle bli högt, varnade Pat Mooney när han härom veckan var på Sverigebesök, inbjuden av Stockholms universitet.
Det skulle säkert bli kallare om vi sprutar upp gigantiska mängder svavel i atmosfären, men klimatet skulle också löpa amok under kölden som stänger ute solen, hävdade Pat Mooney.
undefined
– Det finns ingen som kan säga det med säkerhet. Men alla datamodeller visar förödande konsekvenser för jordbruket. Värst drabbas Afrika söder om Sahara, men även för regionerna kring Amazonas i Sydamerika ser det illa ut.
Manipulationen med klimatet kommer sannolikt att förändra mönstren för monsunregnen, enligt Pat Mooney. Vissa studier visar att monsunen rör sig så långt söderut att södra Asien blir utan regn. Om dessa datamodeller stämmer blir det svält i delar av Asien.
Effekten skulle likna nedkylningen efter riktigt stora vulkanutbrott. Historien har flera exempel, exempelvis 1783 då isländska vulkanen Laki kylde ner det norra halvklotet. Då med omfattande missväxt som följd.
Att skapa en konstgjord vulkan kan aldrig var lösningen på den globala uppvärmningen, framhåller Pat Mooney. Lösningen måste vara att minska människans utsläpp av växthusgaser.