Svårt skapa statistik över skyddad skog

Hur mycket skog, produktiv respektive improduktiv, som är skyddad i Sverige är en omdiskuterad, skogspolitisk fråga. Skogsnäringen hävdar att den improduktiva skogsmarken, som redan är skyddad enligt Skogsvårdslagen, ska räknas in i den areal som Sverige, i internationella överenskommelser, förbundit sig att skydda. Miljörörelsen anser att det bara är produktiv skogsmark som ska räknas.

Statistik tas fram

Sommaren 2018 beslutade regeringen därför att Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, SLU och SCB ska ta fram korrekt statistik över den skyddade skogsmarken.

– Mycket handlar om att bringa klarhet i hur arealen skyddad skog hittills har redovisats. Det gäller exempelvis att ta reda på om skogen ligger ovanför eller nedanför gränsen för fjällnära skog. Och på en del av den redovisade arealen har det formella skyddet ännu inte blivit klart, säger Bo Hultgren.

Varför är gränsen för fjällnära skog viktig i sammanhanget?

– Etappmålet att formellt skydda ytterligare 150 000 hektar skog, jämfört med vad som var skyddat den 1 januari 2012, gäller enbart skog nedanför den fjällnära gränsen, säger Bo Hultgren.

Olika skyddsformer

Det är arealen formella skydd (se faktaruta), frivilliga avsättningar, hänsynsytor på hyggen samt improduktiv mark som ska kartläggas. Den skyddade skogsmarken ska, per län, delas in i produktiv respektive improduktiv mark ovanför eller nedanför gränsen för fjällnära skog.

Enkäter skickas ut

De frivilliga avsättningarna och hänsynsytorna är svårast att få grepp om, enligt Bo Hultgren, men informationen inhämtas via enkäter riktade till skogsbolag och skogsägarföreningar. Dessutom skickas enkäter som stickprov till skogsägare som saknar miljöcertifikat.

– Här finns en viss överlappning eftersom områden som redovisas som frivilliga avsättningar ibland har blivit formellt skyddade och vi vill ju inte räkna avsatta arealer två gånger, säger Bo Hultgren.

Vill ha längre tid

Regeringen har begärt att den aktuella kartläggningen ska redovisas senast den 30 april i år. Den myndighetsöverskridande projektgruppen har dock begärt att få anstånd till den 31 oktober på grund av uppdragets komplexitet.

– Ja, det har kommit in en hemställan om det och den är överlämnad till landsbygdsministern. Vi har ännu inte fått något svar så jag kan ännu inte säga om anstånd beviljas eller inte, säger Pär-Olof Stål, departementssekreterare på Näringsdepartementet.