Supermödrarna har börjat sitt arbete
I början av sommaren anlände de första supermödrarna för spolning till Viking Genetics i Skara. Med genomiskt testade kvigor tar mjölkproduktionen ytterligare en genväg mot bättre djurbesättningar.
Det börjar med en ryggmärgsbedövning på kvigan 807 Tora. Cirka 20 minuter senare kan man med mikroskopets hjälp börja plocka embryon ur den lilla runda plastdosa som spolvätskan runnit igenom.
Den här gången blir det totalt 16 stycken varav 12 frysbara. Någon eller några av dem kommer högst sannolikt att hålla ett högre NTM-värde än modern och därmed bidra till att ytterligare skynda på avelsarbetet.
– Om en ko får fem kalvar under sitt liv kanske den med högsta genomiska värdet föds sist. När en motsvarande ko får alla kalvarna samtidigt sparar man förstås en massa tid, säger Camilla Rosman, marknadskommunikatör på Viking Genetics.
Fyra köps av ägaren
Fyra av dessa embryon kommer troligen att köpas av kvigans ägare medan övriga läggs ut till försäljning. Ska de köpas färska måste de användas inom ett dygn så de flesta kommer därför att frysas in. Man räknar med 50 procents överlevnad.
Jakten på toppkvigorna går till på samma sätt som med tjurarna. Viking Genetics kontaktar ägarna till djur med höga härstamningsindex för att få dem genomiskt testade. För att bli utvald måste kvigan vara etta eller tvåa efter den aktuella tjuren räknat inom hela Viking Genetics.
Utvecklingen går snabbt och i dag kommer de flesta nya avelstjurar från genomiskt testade och embryospolade kvigor.
Sommartid går inte
Innan de anländer till Örnsro utanför Skara har kvigorna tillbringat 2–3 månader i karantän på stationen i Falkenberg. Första spolningen sker efter 1–1,5 månad, sedan dröjer en månad till nästa gång. Man räknar med 2–3 spolningar per kviga beroende på resultat.
– Vår målsättning är att varje år spola 60–70 svenska kvigor. Till skillnad från Danmark och Finland kan vi inte spola sommartid på grund av beteslagstiftningen, berättar Charlotte Andersson, ansvarig för spolningskontrakten.
Röd ras i fokus
De sju första kvigorna kommer från så vitt skilda platser som Listerby, Uddevalla, Kisa, Burträsk, Fjärdhundra, Kungsäter och Eskilstuna. Tonvikten i arbetet kommer att ligga på den röda rasen.
– Det är de röda korna som gör oss unika och det är med dem som vi har störst chans på exportmarknaden. På holsteinsidan är det hårdare konkurrens, säger Camilla Rosman.
Sverige ligger efter beträffande spolning av kvigor. Under våren anordnade därför Viking Genetics och Växa Sverige en tvådagarsträff med ett 70-tal husdjurstekniker och veterinärer för att höja intresset och kunskaperna.
– Omfattningen på försäljning av embryon är än så länge för låg. Vår strävan är att göra det till ett naturligt inslag i avelsarbetet på besättningsnivå, menar Charlotte Andersson.