Studie: Hyggena förändrar artrikedomen
Den stora fragmenteringen av landskapet som skett sedan 1950-talet i nordvästra Sverige har påverkat livsvillkoren för de skogslevande arterna, konstaterar jägmästarstudenten Ida Olofsson.
I sitt kandidatarbete vid SLU i Umeå har Ida Olofsson tittat på läget för nyckelbiotoper och kontinuitetsskogar inom det område som kartorna visar. Studien avslöjar att två av tre nyckelbiotoper i sydöstra Vilhelmina finns i kontinuitetsskog, alltså skogar som inte slutavverkats. Men den andel nyckelbiotoper som finns i den brukade skogen har också betydelse för den biologiska mångfalden i sin helhet i ett landskapsperspektiv, skriver hon.
Ida Olofsson sammanfattar kunskap kring effekter på artrikedomen och konstaterar att vissa arter gynnas av trakthyggesbruket medan andra missgynnas eller påverkas i mindre grad. "Arter som gynnas är ofta lättspridda pionjärarter medan de som missgynnas är svårspridda arter som är knutna till betingelser som finns i naturskogsliknande skogar, som grov död ved, grova och gamla träd, luckighet och skiktning. I framtiden kommer därför skogslandskapet i högre utsträckning att bestå av sådana arter som gynnas eller inte påverkas i så stor utsträckning av trakthyggesbruk."
Ett problem i sammanhanget är att trakthyggesbruket inte bara minskat den totala arealen naturskogar utan även isolerat återstående naturskogar från varandra. Hon citerar även Artdatabanken som konstaterat att det största hotet mot de rödlistade skogslevande arterna idag är kalavverkning.
Hennes kandidatarbete heter "Nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i Vilhelmina Kommun - i ett landskapsperspektiv" från i maj 2014.