"Strutsarna har allt utom mjölk"

Samtidigt som Sverige var på väg in i EU och lantbruket stod inför en förändring mot mer storskalig produktion var strutsköttet en riktig fluga. Kerstin och Gunnar Sahlin på Svedens gård utanför Borlänge hade 28 mjölkande och förstod att de var i behov av att förändra sitt företag. 1994 tog de klivet från traditionellt lantbruk med mjölkkor och växtodling över till struts.

Inget går till spillo

Efter 25 år med de stora fåglarna på gården har företaget allt mer övergått från lantbruk till besöksmål. Och makarna, de har blivit proffs på att förädla varenda liten del från strutsarna till användbara produkter.

– Här måste man vara intresserad av förädling och kundkontakt. Normalt så har bonden gjort sitt jobb när djuren eller mjölken lämnar gården men det är då som det börjar för oss. Uppfödningskostnaden för de här djuren är alldeles för hög för mellanhänder. Därför marknadsför och säljer vi produkterna direkt till konsument för att få lönsamhet, säger Gunnar Sahlin.

Diversifiering - nyckeln till framgång

På gården har de besöksverksamhet med en restaurang som serverar strutsburgare och ett café med strutskakor och glass gjord på strutsägg. Paret arrangerar också visningsturer och säljer strutsprodukter i sin gårdsbutik. Där finns allt ifrån korvar, strutsfilé och paté. Inget får gå till spillo. Fåglarnas fett används till tvål och andra hudvårdsprodukter. Till och med hundmat finns med i sortimentet.

– Strutsarna har allt utom mjölk. Men slaktar jag 120 djur så motsvarar det slaktutbytet från ungefär 20 tjurar. Det är inget man kan leva på och eftersom vi stallar upp fåglarna så är det svårt att driva det här storskaligt, därför har vi diversifierat oss, säger Gunnar Sahlin.

Utrymme för fler

Tidigare fanns inget tydligt regelverk för hur strutsar ska hållas och Gunnar Sahlin tror att det är en av anledningarna till att inte fler satsat på struts.

– Det är riskfyllt att satsa när man inte vet vad som gäller. Nu har äntligen Jordbruksverket kompletterat regelverket och det underlättar. Det finns helt tveklöst utrymme för fler strutsuppfödare i det här landet, säger han.

"När man blir förälskad så tänker man inte"

Sahlins har varit med om en lång resa. 90-talet gick åt till att lära sig hur uppfödningen skulle gå till och 2000 gav de sig in i köttbranschen. I dag har verksamheten utvecklats till mycket mer än vad paret från början kunnat ana.

– Vi trivs med det vi gör i dag även om vi från början inte hade en aning om att det var här vi skulle landa. När man blir förälskad så tänker man inte, man bara gör saker. Så var det för oss med strutsarna. Vi hade ingen större plan för hur produktionen skulle se ut, vi bara körde, säger Gunnar Sahlin.

"En känslomässig aspekt"

– Men strutsuppfödning är svårt innan det sitter i ryggmärgen. Man måste lära sig strutsarnas språk, det är faktiskt det viktigaste annars klarar du dem inte genom de första två månaderna. Vanligast med djuruppfödning är att man måste ha bra foder, bra miljö och så vidare men här finns det också en känslomässig aspekt. Vi blir deras föräldrar, de upplever närhet till oss och finns vi inte där blir de stressade och hänfaller till onaturligt beteende. Strutskycklinguppfödning är som att lära sig simma. Innan du kan det är det jättesvårt men sen är det hur lätt som helst.