Störst klarar sig bäst när mjölkkvoterna slopas
Tre månader kvar, sedan är det slut med en 30 år lång period med mjölkkvoter. Vad ska hända sedan? Ett mjölkpris i fritt fall och ett år som blir det värsta på länge befarar en del.
Mycket talar för att den direkta effekten av borttagna mjölkkvoter redan har inträffat. Mjölkproduktionen har ökat och åtta länder slog i kvottaket och fick betala en så kallad superavgift till EU. Det är länder som har laddat för att maxa sin mjölkproduktion. Ett av dem är Irland som nyligen låg 6 procent över sin kvot. Men svagt mjölkpris i kombination med risk för ännu en superavgift gör att de som ökat nu drar i nödbromsen.
– Förra året klarade man att tjäna pengar även om superavgiften slog till, det klarar man inte nu, säger Kevin Bellamy på nederländska Rabobank som noga följer utvecklingen på mejerimarknaden. Hans bedömning är att borttagna mjölkkvoter inte påverkar mjölkpriset på kort sikt.
undefined
– Det är betydligt viktigare vad som händer i Kina. Vi har troligen nått botten på mjölkpriset, men vi får inte högre priser förrän Kina kommer tillbaka till marknaden.
Kina är viktigare än både mjölkkvoter och ryska importstopp, menar Bellamy. Men på lång sikt ser det annorlunda ut. Då inträffar det som utredningen "Mjölkproduktion utan gränser" räknade ut redan 2002, nämligen att mjölkproduktionen i accelererande takt flyttar dit förutsättningarna är bäst och att priserna sjunker. "I övriga länder minskar produktionen" skrev man då. Det gäller än. Sedan dess har det utkristalliserats ett antal områden där mjölken ökar och kan fortsätta öka.
– Vi har ett bälte med intensiv produktion i nordvästra Europa; från Skandinavien, över Tyskland och Nederländerna och vidare till Normandie i Frankrike, Storbritannien och Irland. Utanför det området har vi nästan ingen mjölkproduktion alls, konstaterar Kevin Bellamy. En finsk utredning slog nyligen fast ungefär detsamma.
Han beräknar att varannan liter mjölk i Europa nu kommer från de 8 länder som redan slagit i kvottaket; Tyskland, Nederländerna, Polen, Danmark, Österrike, Irland, Cypern och Luxemburg.
undefined
EUs växande mjölköverskott måste ännu tydligare kunna konkurrera på världsmarknaden. Det är med länder som Nya Zeeland, Australien och USA som Europas bönder ska konkurrera kommande år. Från skyddade EU-priser går vi raskt mot världsmarknadspriser där det gäller att mjölka så billigt som möjligt. Det gör man ofta på stora gårdar vilket gör att utvecklingen mot allt större och effektivare gårdar skyndas på.
undefined
Kevin Bellamy som ser mjölkproduktionen ur ett industri- och exportperspektiv skulle önska att gårdarna i EU blev färre och större i snabbare takt. Det gäller att dra nytta av skalfördelarna, menar han. Vilka mjölkbönder finns då kvar i EU om ett antal år?
– De som klarar av att gå från dagens reglerade marknad till en friare konkurrens med USA och Nya Zeeland, där gårdarna är mycket större, svarar Kevin Bellamy.
– Men borttagna kvoter öppnar för nya entreprenörer.
Korna koncentreras till vissa områden och försvinner i andra. Utvecklingen blir densamma i Sverige med mer mjölk från de områden där förutsättningarna är bäst. De kraftiga prissvängningarna kommer fortsätta och den nuvarande mjölkkrisen blir inte den sista. På sikt behövs ändå mer mjölk i världen och allt talar för att efterfrågan ökar mer än mjölkproduktionen till år 2020.
– Det finns en möjlighet för alla i Europa att täcka ett internationellt underskott på mjölk. Men för att konkurrera på världsmarknaden krävs ökad effektivitet.