Större osäkerhet om Cap efter EU-valet
Med en ny maktbalans i EU-parlamentet, ökar osäkerheten om det nya Cap som ska beslutas redan i höst. Frankrikes president Macron och Europas liberaler får mer att säga till om.
– Man får räkna med en viss osäkerhet inför det nya Cap, kommenterar Thomas Magnusson som är ordförande i den europeiska lantbrukskooperationen Cogeca, utgången av EU-valet.
Liberaler tungan på vågen
Den liberala Alde-gruppen som gick framåt i valet kan bli tungan på vågen vad gäller Cap efter 2020. Där ingår både svenska C och L samt Frankrikes president Emmanuel Macrons nya Renässanslista.
Inom Alde råder det olika uppfattningar om jordbruket och Cap, konstaterar Thomas Magnusson.
Franska bönder högt i kurs
– Liberalerna i Sverige är ju inte så mycket för jordbrukspolitiken. Med Macron har det varit lite si och så. Men i Frankrike är det ju så att bönderna står rätt högt i kurs.
Ändå var det främst lättnad som Thomas Magnusson och den övriga ledningen i EU-böndernas gemensamma organisation Copa-Cogeca kände morgonen efter EU-valet. Den förväntade mycket kraftfulla framryckningen för det högerpopulistiska blocket kom till sist något av sig.
Prognoser spådde fel
Enligt sena prognoser inför valet skulle EU-kritiker till höger och vänster tillsammans kunna få 250 av parlamentets 751 mandat, vilket hade räckt för att blockera vissa beslut. Och samtidigt röra till det ordentligt inför de viktiga de beslut som nu väntar om Cap från 2021 till 2027.
Mer splittrat Europa
Så blev det inte. Resultatet blev dock ett mer politiskt splittrat Europa som kommer att tvinga fram nya koalitioner i EU-parlamentet. Den största gruppen, konservativa EPP och Socialisterna i S&D, backade rejält och förlorade sin gemensamma majoritet. För att få stöd för en EU-och Cap-vänlig politik förväntas S&D och EPP i första hand vända sig till liberalerna i Alde-gruppen.
Följer EU-kommissionen
– Rent generellt utgår vi från att parlamentet följer EU-kommissionens förslag om det nya Cap. Men i och med att socialdemokraterna och EPP inte längre har egen majoritet så kommer det att innebära viss osäkerhet, bekräftar Thomas Magnusson.
Olyckskorparna befarade att ett starkt högerpopulistiskt och EU-kritiskt block också skulle sätta käppar i hjulet vid tillsättandet i höst av en ny EU-kommission. Ett sådant scenario hade medfört ytterligare risk för förseningar av beslut sent i höst om ny EU-budget från 2021 och om Cap.
Inte värre förseningar av Cap
Thomas Magnusson gör bedömningen att valutgången i sig inte behöver innebära ytterligare förseningar av Cap, som tros träda i kraft 2022, eller rent av 2023.
– Vi får avvakta och se vad som händer. Vad gäller EU-budgeten så är det ju stats- och regeringscheferna som tar det beslutet, så parlamentet bestämmer ju inte allt. Visst finns det risk för nedskärningar, men de beror inte på politiken i Europa utan på Brexit.