Stora utgifter för markägarna
Behovet att renovera småbroar är enormt och markägarna får räkna med att stå för de mesta kostnaderna. Trafikverkets pengar räcker bara till en bråkdel. Nu kommer krav på enklare projektering och byggande.
Notan för alla småbroar som måste bytas ut under det kommande decenniet ligger på över en halv miljard kronor, enligt en beräkning. Det gäller enbart för de 3 874 broar som redan är berättigade statligt stöd.
Det stödet delas ut till de 23 000 vägföreningarna i form av årliga driftsbidrag. Om en större upprustning behövs, till exempel en brorenovering, finns möjlighet att söka ett särskilt driftbidrag på 70 procent av kostnaden.
- Trafikverket avsätter 30 miljoner kronor per år till broarna. Det är jättelite. Om svenska vägar ska öppnas för fordon med en bruttovikt på 74 ton måste det tillföras mer pengar till broarna, säger Christer Ångström, regionansvarig öst på Riksförbundet enskilda vägar, REV.
Dyrt för vägföreningar
Att bygga en ny betongbro kostar fyra till fem miljoner kronor. Det är billigare att göra en rörbro med en diameter på minst två meter, men det blir ändå dyrt för medlemmarna eftersom många vägföreningar består av ett fåtal markägare.
- Problemen finns över hela landet. Men i Norrland är det mest knepigt, tror jag. Där finns de längsta vägnäten och flest broar, säger Christer Ångström.
Enklare renovering
Han tycker att broreparationer ofta görs dyrare än vad de behöver vara. Därför efterfrågar han förenklad projektering och standardiserade byggelement, för att minska produktionskostnaden med uppåt 25 procent.
REV kräver också att renoveringsbidraget för broar ska höjas till 90 procent av kostnaden. Dessa förslag till ny bidragsordning lämnades in till regeringen 2013, men därefter har inget hänt.
"Stor utmaning"
Trafikverket har inventerat merparten av de statsbidragsberättigade broarna och kommit fram till att bara 64 procent av dem klarar av fordon med 74 tons bruttovikt. De föreningar som har broar med lägre bärighet har fått brev med krav om att sätta upp skyltar om detta.
- Vi står inför en stor utmaning. Vägföreningarna har ofta inte ekonomi att klara en så stor investering som krävs för en brorenovering, säger Bengt Johansson, samordnare för enskilda vägar på Trafikverket.
"Orimliga krav"
Han berättar om ett aktuellt fall i Bohuslän där en vägförening genomfört en brorenovering för 2,5 miljoner kronor. Trots att de fick 70 procent i statligt stöd fick de sju delägarna tillsammans punga ut med 750 000 kronor.
– Vi måste få ner kostnaderna och få till en enklare process när det gäller att ta fram projekteringshandlingar. Det är orimligt att det ställs samma krav på de enskilda vägarna som på högtrafikerade allmänna vägar, säger Bengt Johansson.
"Aldrig inspekterade"
Det här gäller som nämnts för de 3 874 broar som är beviljade statligt stöd. Men det finns 200 000 överfarter över vattendrag på de enskilda vägarna och den stora merparten av broarna har inget statligt stöd utan sköts av en enskild markägare.
- Där finns ett enormt reparationsbehov. De broar som inte har statligt bidrag är definitivt inte i bättre skick. De är ofta dåligt skyltade och aldrig inspekterade, säger Christer Ångström.
REV har därför krävt att även de vägföreningar med broar som idag inte har statligt stöd ska kunna söka särskilt driftbidrag för renovering. Det kan de inte idag.