Stora skillnader på årets spannmålsskörd
Kvalitén på den rekordstora svenska spannmålsskörden kan delas in i före och efter regnveckorna i augusti. Höstvete med höga proteintal och grynhavre utan missfärgningar verkar bli eftertraktade.
Spannmålsföretagen har alla sprängt sina prognoser när det gäller mottagna volymer. De grödor, framför allt höstvetet i södra Sverige, som hann skördas innan det ostadiga vädret drog in i augusti är i regel av kvarnkvalité om än med något låga proteinhalter.
– I vårt område kan man tala om en skörd med två ansikten. Allt vete som togs efter regnen, vilket är ungefär 30 procent av den totala skörden, går till foder, säger Fredrik Blad, VD på Varaslättens Lagerhusförening.
Det tidigt skördade vetet håller i likhet med rågen höga falltal medan proteinhalterna är ett par procentenheter lägre än normalt. Det har fått till följd att exempelvis BM Agri betalar extra för proteinhalter på 13–14 procent.
En hel del av havren har fått mer eller mindre mörk färg på grund av det blöta vädret. Även om den klarar klassningen som grynhavre är det inte säkert att kunden vill ha den.
– Vi skickar just nu många prover till kunder för bedömning. Vi skulle utan tvekan vilja ha mer havre utan mörk färg, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.
Tack vare det torra och fina vädret vid blomningen rapporteras däremot inga större problem med nedklassningar på grund av höga don-halter. Men på grund av mindre havreareal och färgproblemen så har priserna på grynhavre inte fallit lika mycket som till exempel vete. Detta förstärks då även Finland, en stor och viktig aktör på havremarknaden, har motsvarande problem.
– I ett av våra nyhetsbrev rekommenderade vi att hålla på fjolårets havre och det kan med facit i hand visa sig ha varit ett gott råd, säger Matilda von Rosen, VD på BM Agri.
Sent skördat maltkorn hann börja gro medan det som togs tidigt håller god kvalitet. Vårvetet såg länge väldigt bra ut med höga proteinhalter men tog stryk av regnet och har i många fall fått klassas ned. Beträffande utsädesodlingen är helhetsbilden inte helt tydlig eftersom kontrollerna av grobarheten fortfarande pågår.
– Man kan konstatera att det på grund av de många åskregnen kan vara väldigt skiftande kvaliteter inom ett ganska litet område, säger Mikael Jeppsson.
För höstrapsen blev det tidiga och goda skördar på i vissa fall 4–5 ton och med höga oljenivåer, i snitt 47 procent. Höstsådden på 83 000 hektar är den största sedan 1990.
– Trots två rekordskördar i rad är det inga jättelager i världen. Priset är väl i botten nu så det kan löna sig att ligga på skörden och se vad som händer till våren, säger Henrik Strindberg, VD för Svensk Raps.