Mjölk är en annan sektor med höga tilläggsbelopp som förlorar på EU-kommissionens enhetliga gårdsstöd. För en ganska typisk mjölkbonde i södra Sverige skulle gårdsstödet vid total utjämning sänkas med 20 procent fram till 2019. LRFs modell begränsar mjölkbondens förlust av stöd till 10 procent.
Det var efter samråd med branscher och regioner som LRF-styrelsen den 19 mars tog ställning till en av knäckfrågorna i Capreformen: Hur långt utjämningen av gårdsstöden ska gå. Land Lantbruk redovisar här några av de räkneexempel som varit vägledande för beslutet att förorda en så kallad tunnelmodell. I denna får de fyra sektorerna med tilläggsbelopp – nötkött, mjölk, sockerbetor och potatisstärkelse – behålla en högre ersättning än andra sektorer.
Utjämningen sker bara delvis fram till 2019. Konsekvenserna av att gå snabbare fram med utjämningen skulle bli för dramatiska för de aktiva brukarna, anser LRF.
För en ganska typisk intensiv nötköttsproducent i södra Sverige sänks gårdsstödet från 400 euro per hektar till 240 euro 2019, om kommissionen får bestämma. En mer försiktig omfördelning enligt LRFs tunnelmodell begränsar sänkningen till 340 euro.
Tunnelmodellen begränsar också den vinst som sektorer utan tilläggsbelopp skulle göra på en total utjämning. En renodlad spannmålsodlare i södra Sverige skulle få sitt gårdsstöd höjt från 200 euro per hektar till 240, om stödet blir enhetligt. Enligt tunnelmodellen höjs stödet till 205 euro.
För en bonde i skogsbygd utan tilläggsbelopp, i det fjärde exemplet, begränsar tunnelmodellen också den möjliga vinsten av en utjämning.