Stora besvär för landets potatisodlare

Han har själv 20 hektar matpotatis i skånska Skivarp mellan Ystad och Trelleborg som ska tas upp. Skörden är senare än normalt. Det är rejält blött och han väntar på att en östlig torr vind ska hjälpa till att torka upp fälten. Det går att köra, hjälpligt.

– Vi är ute i fält, men vi hade ju önskat oss torrare förhållanden. 

Stått under vatten

Värre är det på andra håll i Skåne och i stora delar av Halland.

– Där finns kvävda partier för att potatisen har stått under vatten mer än 24 timmar, säger Anders Andersson.

Det är blött hela vägen upp till Dalarna, med lokala variationer. Just Dalarna bedömer Anders som torrast just nu.

Bråttom för många

Det är bråttom för många odlare, särkilt eftersom odlingarna blivit allt större. 

– De odlare som finns kvar har stora arealer som tar tid att skörda. Det kräver mycket jobb.

I Skåne och Halland har odlarna ungefär en månad på sig att bli klara med skörden, men längre norrut kan frosten bli ett problem.

I övrigt har temperaturen varit ganska gynnsam för potatisen i år. Men ständigt återkommande regn har gett ett extra högt tryck av bladmögel och det har krävts fler behandlingar än vanligt, vilket ökar kostnaderna i odlingen. 

Sämre netto

Hur stora skördeförlusterna i slutänden blir är för tidigt att sia om, men nettot lär bli sämre.

– Skörden blir dyrare när man inte har så stor avverkning. Det blir fler timmar per hektar så skörden blir dyrare än normalt.

Än så länge har det gått att ta upp tillräckligt med potatis för att tillfredsställa konsumtionen.

– Sedan är frågan hur det blir med allt som ska lagras till maj nästa år - om det är lagringsdugligt. Det är för tidigt att uttala sig om.

Så är skördeläget – från norr till söder

I söder talar man om två skördar – en före och en efter regnet. I princip allt som kommer in nu får klassas som fodersäd. I Mälardalen håller däremot kvalitéerna och många börjar bli klara. Norröver börjar timglaset rinna ut.

KRISTIANSTAD: I år kan man tala om två skördar, en före och en efter regnet. Det gäller såväl kvalitet som avkastning. Jag lider lite med dem som inte hann ta sitt maltkorn i tid. Fusarium har också dragit i väg och ligger långt över gränsen för maltkorn. För KLFs del tappar vi nog 15–20 procent vårvete jämfört med vår prognos. Sådden av höstkorn pågår för fullt. Rapsen fick en långt ifrån perfekt start men tar sig säkert med lite värme. (Erik Wildt-Persson, VD Kristianstadortens Lagerhusförening).

HALLAND: Det blir foderkvalitet på det som kommer in, förhoppningsvis inte sämre än så. Det är bara åkerbönan som det inte är någon fara med. När det är blött blir det också problem att komma ut, så allt kommer säkert inte att bli tröskat. Det återstår korn och vete. Det blir säkert mindre höstsådd än normalt. Risken är att en del raps har tagit skada i blötan. Sedan misstänker jag att en massa halm är fördärvad. (Jörgen Tagesson, fabrikschef Vallberga Lantmän).

SKARABORG: Det har stått stilla eftersom det aldrig vill torka upp. I vissa blandbygder är det mycket kvar att tröska, skulle tippa att det återstår 15 procent. Åkerbönan är kvar nästan överallt. Det som återstår är havre, vårvete, maltkorn och även lite höstvete. Det som kommer in blir oftast foder, falltalen och grobarheten håller inte. För de som höstsår sent gäller det att höja utsädesmängden.

(Per Ullberg, vd Varaslättens Lagerhusförening).

ÖSTERGÖTLAND: På slätten är det lin, åkerböna och rödklöver kvar. I det brutna landskapet står det fortfarande vete, korn och havre. Marken är mättad och kladdig. Kornet har börjat gro i fält och falltalen på vete har gått ned till under 100. Havren är enda grödan som tog stryk av torkan i början av sommaren. Hittills har vi inte behövt klassa ned något parti på grund av don. Många väntar på körbart för höstsådd. (Oscar Johansson, odlingschef Forsbecks)

VÄRMLAND: Det har kommit in en hel del senaste veckan, till och med åkerböna. Nu är det mest havre och foderkorn som återstår. Mycket av spannmålen har grönskott. Maltkornet håller nog inte riktigt kvalitén och det sent tröskade vetet har groddar. Havren har förhållandevis bra färg och det går fortfarande att hoppas på grynkvalitet. En del försöker höstså men där är inga riktigt torra ytor ännu.

(Roland Jonzon, spannmålsmottagare Lantmännen)

MÄLARDALEN/UPPLAND: Många kan nu tröska och höstså. I Mälardalen är många klara, det återstår bara 5–10 procent att skörda. Detsamma gäller från Stockholm till Uppsala. Norröver är det kanske 20 procent kvar. Glädjande nog håller kvalitéerna. Don-värdena ökar lite men det är inte många prover som går över gränsen. Nu när värmen kommer är det viktigt att tröska så fort det går för att undvika fältgrodd. (Cathrine Wallin, regionchef Lantmännen)

DALARNA/ GÄSTRIKLAND: Havren börjar bli missfärgad, mycket är på gränsen. Det mest positiva är väl att det absolut mesta fortfarande står upp i fält, vi har nästan ingen liggsäd. Kornet ser okej ut och det mesta höstvetet är färdigtröskat med bra kvalitéer. Lite mer än hälften har skördats. Det är väldigt ojämnt i vårt område. På Tunaslätten är en del klara medan andra nästan inte har börjat. Vi rekommenderar att köra så fort det går. (Håkan Söderlund, vd Dalviks kvarn)