Utredningsförslag: Slopa rationaliseringsförvärv

Skatteförenklingsutredningen föreslår stora förändringar i beskattningen av skogsägare. Bland annat slopas begreppet rationaliseringsförvärv helt, detta i enlighet med ett förslag från LRF.

I veckan lämnade Skatteförenklingsutredningen sitt förslag som innebär stora förändringar i beskattningen av skogsägare.

Bland annat slopas det omdebatterade begreppet rationaliseringsförvärv i reglerna om skogsavdrag. Efter ett inlägg från LRF föreslår utredningen istället att det införs ett miljöanpassat skogsavdrag. Det innebär att det snabbare skogsavdraget i framtiden ska gälla för samtliga förvärv.

– Det är mycket positivt eftersom det reducerar det försprång dagens befintliga och äldre skogsägare har i förhållande till nya och yngre skogsägare, anser Urban Rydin, skattechef på LRF Konsult, som suttit med i utredningen som expert för LRFs räkning.

Mindre positiv är han till utredningens förslag om att ersätta dagens skogskonto och skogsskadekonto med en företagsfond.

Enligt uppgifter i tidningen

– Det slår hårt mot dem som nyligen generationsskiftat. Dessutom får företagsfonden en avsättningsnivå på endast 40 procent av inkomsten vilket gör att många skogsägare riskerar att få för hög skattebelastning.

– De kan då välja att lägga om sina avverkningar och/eller att lämna det förenklade redovisningssystemet för att parera detta. Det är ingen önskvärd utveckling, säger Urban Rydin.

Urban Rydin föreslår i stället att skogskontot görs om till en skogsfond. Istället för ett krav på en bankinsättning kan skogsägaren betala 30 procent preliminär skatt vid avsättningen.

– Det är en rimlig nivå eftersom de flesta beskattar sina kontouttag genom räntefördelning. Resterande 70 procent kan sedan disponeras och vid återföringen efter som längst 10 eller 20 år behandlas den erlagda skatten som dagens expansionsfondsskatt. Det innebär att den ställs mot det slutliga skatteuttaget, vid underskott får man tillbaka den, vid räntefördelning är skatteuttaget klart och vid beskattning som näringsinkomst får man betala in, säger Urban Rydin.

Enligt utredningen ska även reglerna om återföring vid försäljning förenklas så att återföringen baseras på förhållandet mellan storleken på den produktiva skogsmarken på den sålda fastigheten och hela näringsverksamhetens skogsinnehav före avyttringen.

Utredningen vill dessutom förtydliga att återföringar vid marköverföringar genom fastighetsreglering och klyvning endast ska ske utifrån kontantdelen av vederlaget, att återföringen endast ska ske i fall då kapitalvinst beskattas samt att vid avyttringar av ideell andel av en fastighet ska återföringen knytas till andelsrelationen.

– Bra och korrekta förslag som ger ganska stora förenklingsvinster, anser Urban Rydin.

Utredningen föreslår även att det så kallade stickåret, den tidpunkt som avgör från när förbättringar och återföringar ska påverka beskattningen, flyttas fram från 1952 till 1996. Det innebär en stor förenkling för den som säljer sin skogsfastighet efter ett långt innehav, och där framräknandet av kapitalvinsten ofta är mycket komplicerad. Dessutom sänks procentsatsen från dagens 150 procent till 100 procent.

– Utredningens förslag är mycket positivt och gäller såväl näringsfastigheter som privatbostadsfastigheter. En annan ordning hade varit omöjlig, säger Urban Rydin.

Fotnot: Läs även Driva Egets artikel i ämnet