Stor efterfrågan på skogsbränsle i Ungern
Snabbväxande energiskog har blivit en succé för ungraren Janos Viragh. När Ungern försöker minska beroendet av rysk gas via Ukraina stiger priset på skogsbränslet.
Snabbväxande energiskog har blivit en succé för ungraren Janos Viragh. När Ungern försöker minska beroendet av rysk gas via Ukraina stiger priset på skogsbränslet.
På 74-årige Janos Viraghs gård ligger flera vedhögar som nyligen huggits upp. Veden ska gå till fattiga familjer som inte har råd med el- eller gasuppvärmning av sina hus, som en sorts socialbidrag.
– Kommunen har beställt 142 kubikmeter till att börja med. Och jag får bra betalt. 512 kronor per kubikmeter, säger Janos Viragh, optimistiskt.
Jämfört med svenska förhållanden är priset kanske inte så mycket att jubla över. Men om man betänker att en genomsnittlig månadslön i Ungern ligger på cirka 4 000 kronor framstår ersättningen som mycket god.
– Jag klagar inte. Företagandet går bra. Men vi lever inte på stor fot. Se bara vilket enkelt hus jag bor i, säger Janos Viragh.
Det är i utkanten av den bördiga ungerska slätten Pustan som han bedriver produktion av energived. Här är det mycket sand i jorden och spannmålsodling lönar sig dåligt.
– Grönsaksodling vore alternativet, men jag är en skogsman och gör det som passar bäst för marken, säger Janos Viragh.
Han berättar att han gick en skoglig utbildning på 1960-talet och därefter arbetade med skog i den kommunistiska Ungern, då all produktionsskog ägdes av staten. När privat ägande återinfördes under 1990-talet satsade han på ett eget skogsföretag.
– Jag började från noll och har successivt köpt upp och planterat igen sämre åkermark. Idag äger och förvaltar mitt företag 5000 hektar trädbevuxen mark, säger Janos Viragh.
Den totala energitillförseln i Sverige var 596 TWh under 2016.
De dominerande energikällorna var vatten- och kärnkraft.
Biobränslena stod 2016 för 128 TWh.
Användningen av trädbränslen har ökat kraftigt i Sverige sedan 1990-talet och utgör den enskilt största kategorin av biobränslen inom det svenska energisystemet.
Energi av trädbränsle i Sverige:
Skogsbränsle tex bränsleved och grotflis: 48,5 TWh
Energiskogsbränsle odlade snabbväxande trädslag: 1 TWh
Återvunnet trädbränsle tex rivningsvirke och emballage: 4,8 TWh
Total produktion av trädbränsleenergi i Sverige: 53,4 TWh
Ungefär två tredjedelar av det han avverkar blir energi i någon form, som pellets eller ved. Det vanligaste trädet är poppel, som avverkas efter 20 år. Men på ägorna finns även alm och akaciaträd, med omloppstider på cirka 30 år.
– Vi satsar på snabbväxande trädslag. Jag har på försök planterat en hybridakacia som blir fullvuxet på 15 år, säger Janos Viragh.
Den vanligaste värmekällan för bostadshus i Ungern är gas från Ryssland, som kommer i pipelines via Ukraina. Emellanåt har Ryssland strypt gasen till Ukraina eftersom dessa länder är i konflikt. Och när kranen stängs drabbas också Ungern.
Därför finns det en ungersk strategi att diversifiera energikällorna. Det planerar de att göra bland annat genom att bygga ut det enda kärnkraftverk landet har och ansluta till en ny sydlig rysk gasledning via Serbien.
Men utvecklingen har också gynnat energivedsmarknaden och Janos Viraghs företag, som växer stadigt. Det omsätter idag 14 miljoner kronor och har 22 anställda. Vinsten investeras i företaget som inte har något lån alls.
– Priserna på virke har gått upp, men inte tillräckligt. Ett och samma skogsbolag betalar betydligt bättre för virket i vård grannland Slovenien, säger Janos Viragh.
Janos Viraghs företag Viragh har 5000 hektar skog. Av det förvaltar företaget 3200 hektar, som ägs av andra. 1800 hektar ägs av Janos Viragh och hans familjemedlemmar. Enligt ungersk lag får en enskild person äga max 300 hektar skog.
De vanligaste trädslagen är poppel, alm, akaciaträd och tall, som säljs för produktion av ved, pellets, massa, plywood och möbler.
Företaget har 22 anställda, avverkar 20 000 - 25 000 kubikmeter virke årligen och omsätter drygt 14 miljoner kronor.
Ungern gick med i EU 2004.