Stor efterfrågan på humle men tillgången är dålig

– Det är väldigt många som är intresserade. Dels är det mikrobryggerier som vill komma åt en lokal svensk humle för att få en speciell karaktär, dels är det många odlare och lantbrukare som vill stå på ytterligare ett ekonomiskt ben, säger Else-Marie Strese, som plockat ut tre bra, gamla, oförädlade sorter som uppförökas av Elitplantstationen i Balsgård.

– Det är god efterfrågan, men tillgången är dålig. Vi har svårt, moderplantan har inte växt riktigt som vi hade hoppats, de verkar inte trivas i växthusen, säger chefen Elisabeth Martinsson.

100-tal svenska odlare

Enligt Kirsten Jensen på länsstyrelsen i Västra Götaland, som håller i kurser om humleodling, finns det ett knappt 100-tal mer eller mindre små odlare i Sverige i dag.

Just nu är det svårigheten att få tag i humleplantor som begränsar utvecklingen av humleodling i Sverige. ­

– Vi är helt desperata för ögonblicket. Det är många som vill sätta igång, men vi får inte tag på plantorna, säger Kirsten Jensen från länsstyrelsen i Västra Götaland, och som håller kurser i humleodling.

Rejäl investering

Det är en rejäl investering att bygga humlegård, bevattningsanläggning, och köpa skördemaskin, tork och frys. Men enligt Kirsten Jensen finns det köpare i Sverige som vill betala tillräckligt för svenska råvaror att det motsvarar en odling på uppåt 30 hektar och 100 000 plantor.

– Jag har räknat med att det ska löna sig lika snabbt som en investering i ett varmväxthus och eller ett stall. Då räcker det med 400 till 500 kronor per kilo.

Strategin att ta upp och odla gamla sorter från Sverige får stöd från högsta ort.

Tjeckerna imponerade

Land Lantbruk har besökt humlens huvudstad, Zatec i Tjeckien, där humleforskningsinstitutets chef är informerad om och imponerad av arbetet i Sverige.

– De vilda sorterna är olika de tyska och mer acklimatiserade, säger Josef Patzak, som tidningen träffar i provodlingarna runt ett slitet men vackert barockslott.

Han tycker alltså att Sverige ska utveckla sina egna sorter, och inte importera plantor från andra länder med andra jordar och annat klimat.

­- Vi har försökt odla tjeckisk humle i Sverige, men det var inte lätt, vår humle passar bäst i den här regionen.

Josef Patzak tycker inte heller att man ska satsa på dvärghumle, som visserligen bara blir tre meter hög och är lättare att odla och skörda.

– Problemet är aromen och bitterheten, dvärgväxten ändrar det aromatiska förhållandet i kottarna.

Blir ekologisk

I Tjeckien avkastar den världskända smakrika sorten saaz, som står för 87 procent av odlingen, normalt 1,3 ton per hektar. Förhoppningen är att de svenska sorterna ska avkasta lika mycket.

Detta trots att odlingen med nödvändighet blir ekologisk eftersom det inte finns några godkända växtskyddsmedel i svensk odling.

Efterfrågan av svensk humle motsvarar alltså ekologisk odling på uppåt 30 hektar. Det kan jämföras med den ekologiska odlingen i Tjeckien, som i dag är 10 av totalt 4600 hektar stor, och bedrivs i hård kamp mot insekter och svampar.

– Vi måste spruta dubbelt så mycket med naturliga produkter eftersom de inte är så effektiva, säger Josef Patzak.

Kräver lättnader

Kirsten Jensen kräver lättnader kring restriktionerna för ekologiska bekämpningsmedel i Sverige.

– Vi behöver ett större utbud av ekologiska bekämpningsmedel, säger hon.