Varje år hamnar stora mängder av maten vi producerar och köper på soptipparna. För att minska svinnet krävs att vi tar ett grepp om helhetsbilden. Mycket av debatten kring matsvinnet har fokuserat på att konsumenterna ska bli bättre på att hantera den mat de köper. Det må ligga en del i det, men vi måste se hela cirkeln. Målet måste vara ett slutet kretslopp, från ax till limpa och tillbaka. En dialog behöver öppnas mellan samtliga aktörer. Vi kan alla påverka och minska svinnet men vi behöver mer kunskap, nya idéer och ändrad attityd och vi behöver koppla samma alla olika områden.
Först steget är att ta tag i problemet från grunden. Barnens kunskaper om maten börjar i skolan genom hem- och konsumentkunskapen. Kännedomen om att smaka och lukta på maten innan den slängs måste återupprättas. Vi behöver diskutera kring bäst-föremärkningen och lära oss mer om hur våra livsmedel mår. Våra barn och unga är den viktigaste gruppen att satsa på, våra kommande konsumenter. Värdera upp ämnet hemkunskap och låt det finnas med genom hela skolgången.
Lantbrukssektorn har varit framgångsrik när det gäller att minimera svinnet. En satsning på effektivare maskiner och hög kompetens bland Sveriges lantbrukare har lett till att vi idag bara har vad man skulle kunna kalla naturligt svinn. Inom livsmedelsektorn pågår ett ständigt arbete i att minska svinnet. Insatser behövs även inom resten av livsmedelskedjan.
Även om vi lyckas minska mängden slängd mat är det orimligt att vi helt kommer att få bort svinnet. De producenter som arbetar med vegetabiliska produkter, lyckas idag till stor del att lösa problemet med svinn genom att deras rester blir foder. Vi behöver ha effektiva lösningar för de animaliska resterna, där är ett av de bästa sätten biogastillverkning. Denna biogas vill vi se produceras både i mindre skala, genom exempelvis att ett par lantbrukare går ihop men även i storskaliga anläggningar.
Matsvinnet är uppe på Nordiska rådets bord och det efterlyses en nordisk strategi att komma till rätta med resursslöseriet. Här kan vi lära mer av varandra. Men det behövs också en gemensam strategi för hur Nordens lantbrukare kan öka både produktionen och användningen av biogas.
Om vi är fler länder som samarbetar är det lättare att ställa krav på ny teknik och större forskningsansatser. Vi socialdemokrater kommer därför att arbeta för en samlad nordisk strategi för att minska matsvinnet. Lära oss mer, forska och utveckla ny teknik och hantering av livsmedlet från jord till bord och underlätta tillverkningen av biogas. Norden är inom många miljöområden en föregångsregion och vi vill verka för att vi även ska vara det när det gäller biogas. Fler lantbrukare måste få möjligheten att ställa om sin produktion för att säkerställa minskade utsläpp. Biogastillverkning är en framtidssektor som har möjligheten att generera arbeten samtidigt som vi behåller vårt öppna svenska landskap.
Ann-Kristine Johansson (S)
Riksdagsledamot och ordförande i Nordiska Rådets miljö- och naturresursutskott