Stopp för vildgrishägnet på Gotland

Den långvariga konflikten med vildsvin i ett hägn på östra Gotland verkar gå mot sin lösning. I en färsk dom från Mark- och miljööverdomstolen åläggs markägaren att ta ner vilthägnet.

Avvecklingen ska ske genom att stängslet monteras ned och tas bort. Inom tre månader ska det vara avklarat annars utdöms ett vite på 30 000 kronor.

– Det känns bra och är i linje med vad vi vill, säger LRF:s vice ordförande på Gotland, Stefan Johansson, i en kommentar till domen.

Under lång tid har en markägare haft vildsvin i ett hägn. Enligt omkringboende har vildsvinen tagit sig ut och åstadkommit skador. Gotlands bönder har också varit oroade för att ön ska få en vildsvinsstam i samma omfattning som på fastlandet.

Markägaren har hävdat att det inte är vildsvin utan korsningsgrisar (det vill säga korsning mellan tamgrisar och vildsvin). Därför behöver han inget tillstånd för vilthägn.

I domen har ett yttrande från Naturvårdsverket tagits in. Naturvårdsverket anser att "korsningar mellan tam- och vildsvin är att betrakta som vilt". Inhägnaden är alltså ett vilthägn och då fordras tillstånd. Det har inte markägaren. Därför ska han montera ned vilthägnet.

Mark- och miljööverdomstolen har alltså bedömt att vilthägnet med korsningsgrisar i Alskog på östra Gotland ska avvecklas inom tre månader. Om stängslet inte monteras ned och forslas bort inom tre månader kan Länsstyrelsen döma ut ett vite på 30 000 kronor.

Däremot, skriver domstolen, saknas rättsligt stöd att förelägga om åtgärder som avlivning eller avyttring av de djur som hålls inom vilthägnet.

I ett tidigare föreläggande har Länsstyrelsen skrivit att grisarna ska säljas eller skjutas vid avvecklingen eftersom det fanns risk för att grisarna orsakar skador på den gotländska faunan och etablerar sig som en vild stam på ön.

Mark- och miljööverdomstolen erinrar dock om att "det kan vara straffbart såväl att hålla vilt i hägn utan tillstånd som att sätta ut vilt i frihet".

LRF Gotland har varit mycket orolig för att få en vildsvinsstam på ön. Vid senaste regionstämman i mars antogs ett skarpt uttalande där man krävde ett stopp för spridningen av vildsvin på ön.

Efter domen från Mark- och miljööverdomstolen ska både LRF och Länsstyrelsen agera.

– Vi vill gärna träffa ägaren och före en dialog om hur avvecklingen ska gå till, säger Ulrika Thorsén, jurist på Länsstyrelsen.

Stefan Johansson berättar att LRF tillsammans med Länsstyrelsen ska besöka markägaren och erbjuda hjälp vid avvecklingen av vilthägnet.

Den berörde markägaren, säger i en kommentar till nättidningen helagotland.se, att han "ändå tänkt att avveckla". Han har enligt egen uppgift endast 17 vuxna grisar kvar och det är bara "min sjukdom som hindrat mig från att göra det".

Stefan Johansson, vice ordförande LRF Gotland, sammanfattar:

– Jag är jättenöjd med domen, jag är nöjd med att hägnet ska avvecklas och att korsningsgrisarna klassas som vilt.

Han påpekar att han inte har något emot vildsvinshägn som sköts ordentligt.

– Det kan vara en bra affärsidé, många tycker om köttet, men det måste skötas ordentligt. Djuren får inte spridas. Vi vill inte ha frilevande vildsvin på Gotland, säger Stefan Johansson.