Tidigare i höstas gav förvaltningsrätten i Falun Rättviks kommun rätt att ställa djurskyddskrav som går längre än EU s minimikrav i en livsmedelsupphandling.
Då hänvisade rätten bland annat till det nya EU-fördraget (FEUF Artikel 13) som säger att unionen vid utformning av sin politik ska ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser. Förvaltningsrätten ansåg också att skriftliga leverantörsförsäkringar räcker för att säkerhetsställa att upphandlarens krav efterföljs.
När grossisten Servera överklagade domen till Kammarrätten i Sundsvall hävdade man dock att det inte går att kontrollera kraven och att konkurrensen därmed sätts ur spel.
Kammarrätten i Sundsvall ger kommunen rätt att ställa krav utöver EU s minimikrav, men väljer trots det att gå på Serveras linje eftersom kraven inte anses kunna ”utsättas för en verklig och faktisk kontroll”, och då räcker det inte med en leverantörsförsäkran. Kammarrätten menar vidare att en kontroll måste utföras av ”någon i förhållande till anbudsgivaren fristående person eller fristående organ” för att en inspektion annars endast kan visa de ”aktuella och möjligen framtida förhållandena under vilken en produkt tillverkats”.
undefined
– Det är väldigt positivt att man i domen har konstaterat att kommunen har rätt att ställa strängare djurskyddskrav än EUs minimikrav. Tidigare har vissa hävdat att man inte kan ställa den typen av krav men nu är det klart att det faktiskt går. Det är bara hur kommunen ska kontrollera djurskyddskraven som kammarrätten ifrågasätter, uppger LRFs förbundsordförande Helena Jonsson, i ett pressmeddelande.
Monika Sihlén, som arbetar med livsmedelsupphandling på Miljöstyrningsrådet, håller med och nu ska Miljöstyrningsrådet arbeta med att hitta en rättssäker kontrollmetod
Land Lantbruk har sökt förbundsjuristen på Sveriges Kommuner & Landsting, Mathias Sylwan, för en kommentar och om man kommer att överklaga domen till regeringsrätten utan resultat.