Stöd för svenskt förslag om sänkta stöd
I spåren av eurokrisen har Sveriges krav om att minska EUs jordbruksbudget fått större gensvar. Ett genombrott kom vid förra veckans rådsmöte i Luxemburg.
Fem länder slöt då upp bakom ett svenskt förslag om att årligen skära i budgeten för att sänka genomsnittnivån på direktstöden: Storbritannien, Polen, Estland, Tjeckien och Slovakien. Fler länder kommer att ansluta sig, tror den svenska regeringen, kanske redan de närmaste veckorna.
– Att till exempel Polen går med tycker vi är väldigt positivt, säger EU-minister Birgitta Ohlssons statssekreterare Oscar Wåglund Söderström, som tog upp frågan då rådsmötet diskuterade andelar av EUs långtidsbudget för åren 2014–2020.
I de nya östeuropeiska EU-länderna har ett pyrande missnöje med låga gårdsstöd flammat upp inför Cap-reformen 2014. Gamla orättvisor rättas bara delvis till i kommissionens förslag. När nu EU-budgeten är under tryck vill de nya länderna i första hand värna regionalstöden som ger dem bättre utdelning.
– Vi hoppas på stöd för nedskärningar av jordbruksbudgeten från flera länder i Öst- och Centraleuropa. Framför allt från de länder som tjänar mer på regionalpolitiken. Dessa länder går att bearbeta.
Storleken på nedskärningarna har regeringen inte preciserat.
– Det handlar om ett antal procent per år, vi får se var kompromissen landar, säger Oscar Wåglund Söderström.
Utgångspunkten är att få till en kraftigare minskning än de 12 procent, räknat i reala termer, som EU-kommissionen föreslår fram till 2020. Oscar Wåglund Söderström menar att kommissionen i praktiken värnar status quo, eftersom nya garantifonder som ska motverka kraftiga prissvängningar läggs utanför själva jordbruksbudgeten.
Med ny vind i seglen arbetar regeringen nu för att initiativet ska tas upp på stats- och regeringschefernas möte i juni.
– Tidigare har det varit stört omöjligt att få med andra på att sänka direktstödens genomsnittsnivå, men nu är det verkligen allt fler som stöder det, säger Oscar Wåglund Söderström.