Även startstödet kan antas leda till nyetableringar, liksom stöd för unga lantbrukare, enligt Markus Helin. Däremot finns det inga markörer för att gårdsstödet ska ha påverkat prisutvecklingen.
– Gårdsstödet kan vara en orsak till att priserna stigit i Norrland där det finns magrare marker, säger han, men pekar hellre på att det har sålts flera fina gårdar och marker, vilket nu visar sig i statistiken.
– Prisökningen på åkermark leder till att nyetablerade brukare får högre ingångsvärde och måste låna mer pengar för att finansiera sitt köp, säger han.
Svår ekvation
Priserna ökar också trots att lantbrukare vittnar om lägre lönsamhet, vilket är en ekvation som Markus Helin inte får ihop.
– Undersökningar, som exempelvis Lantbruksbarometern, visar att den genomsnittliga lantbrukaren får sämre lönsamhet. Ändå ökar priserna, säger han.
Det är också rimligt att tro att prisökningen i det långa perspektivet påverkar arrendeavgifterna, förklarar han.
– Om prisutvecklingen fortsätter så vill inte den som nyligen köpt åkermark till ett högt pris arrendera ut till för lågt pris, säger han.
Jord tillverkas inte längre
Befolkningstillväxten leder också per automatik till att priserna på bostadsmarknaden, mark och fastigheter ökar, även om det främst koncentreras till vissa orter och storstadsregioner.
– Åkermark är något man oftast inte köper om man inte får ihop kalkylen. Men jord tillverkas inte längre. Vi har den areal mark i Sverige som vi har och när vi blir fler invånare så ökar priserna, säger han.
undefined
Priserna för åkermark har ökat i hela Sverige. Den mest bördiga marken, som bland annat finns i Skåne, har stigit runt 2 procent, medan norra Sverige har haft en prisökning på 39 procent.
– Det ser jag som helt naturligt. I kronor handlar det om samma ökning. I Norrland har priset ökat i genomsnitt 6 000 per hektar. Då priserna redan är högre i södra Sverige har en tvåprocentig ökning lett till samma prisökning i kronor.
Stabil marknad
Markus Helin ser heller inte någon omständighet som i nuläget skulle förändra prisuppgången. Torsdagens sänkning av reporäntan, samt att Riksbanken inte flaggar för någon ränteökning före mitten av 2017, stärker ytterligare hans syn på att åkermarkspriserna kommer att vara fortsatt stabila.
– Vi ser en fortsatt stabil marknad. Det kommer att ligga på plus-minus-noll, eller ha svag uppgång, säger han.
undefined
– Det beror på vad som händer på världsmarknaden. Om börsen skakar kan det ge konsekvenser. Produktion och tillväxt bör vara detsamma, men vad man i slutändan får för produkterna kan styra åkermarkspriserna.
undefined
LÄS OCKSÅ: