Stick ut hakan – vägra pudel
Jakten på andras fel överskuggar och förmörkar många viktiga frågor och hämmar människor från att försöka säga något. Denna trend har redan förpassat många talare och debattörer till försiktighetens bås.
Ju högre upp i en organisation man befinner sig, desto mer försiktig blir man. Detta har gjort att viktiga och svåra frågor aldrig blir debatterade på ett öppet och ärligt vis. Ständigt finns det en överkänslighet hos vissa, mot andras sätt att formulera sig och journalistiken hakar ständigt på.
Senaste exemplet är när LRFs och grisföretagarnas Margareta Åberg drog en parallell med en aktiv nazist under ett seminarium inför 60-70 personer på Alnarp. I publiken satt en överkänslig person som omedelbart satte ett aktuell omdömesbetyg på Åberg och twittrade ut sin allergi. Resultatet blev att Åberg gjorde en pudel. Denna pudel medförde att både Land Lantbruk och ATL rapporterade om pudeln istället för vad som i övrigt sades på grisdagen.
I den tragiska jakten på den ofelbara människan måste allting, alltid vara tillrättalagt och politiskt korrekt. Detta krav att ständigt vara mellanbrunt försiktigt korrekt hämmar människors lust att engagera sig. Få vågar spetsa till debatten och ta ut svängarna lite grann. Denna exklusiva rättighet innehas idag bara av personer med oantastlig status som toppekonomer, statsmän och den intellektuella delen av världen.
Förr vågade politiker och andra företrädare sticka ut hakan rejält, de blev intressanta och fick på sin höjd en käftsmäll men någon pudeljakt blev det mycket sällan. Framtidens viktiga frågor och modiga människor förtjänar inte medvetna bakhåll, scoopjakt, besserwisseri, och överreaktioner. Det räcker gott med att behöva jobba motströms genom floden av twitterstormar, facebookuppror och andra garderobsoväder.
Tala mindre, säg mer, våga vägra pudel.
undefined