Stefan Silfverblad lämnade Sveaskog för WWF
I många år var Stefan Silfverblad naturvårdsschef på Sveaskog. Nu arbetar han för WWF.
I många år var Stefan Silfverblad naturvårdsschef på Sveaskog. Nu arbetar han för WWF.
Vad ska du göra på WWF?
– Jag jobbade där för 21 år. Då var jag chef för skogsprogrammet på WWF. Nu tar jag på konsultbasis uppdrag för att hjälpa till med svenska skogsfrågor.
Hur har naturvårdsarbetet utvecklats under åren du arbetat med frågorna?
– Naturvårdsskötsel har utvecklats mycket. Förr var naturvård alltid orört. Idag anser man att 80 procent av livsmiljöerna söder om Dalälven behöver någon form av skötsel för att utvecklas utan granens negativa konkurrens. Och markägarna ser att det finns ekonomi även i naturvården. De kan förena ett relativt stort uttag med en god naturvård.
Vad anser du är de stora frågorna just nu?
– En stor fråga är hur mycket skog som behövs för naturvård. Det har gått från 1 procent produktiv skogsmark när jag startade till 17-20 procent idag. Det är en dramatisk förändring på 40 år. Jag tycker också att målbilderna som Skogsstyrelsen utvecklar tillsammans med skogsbruket är i en stor förändring.
Hemort: Björnlunda, Södermanland
Ålder: 57 år
Familj: Fru och två vuxna barn
Bakgrund: Utbildad ekolog och pedagog, arbetat för olika skogsägarföreningar, Skogsstyrelsen och WWF.
Skog: arrenderar ca 20 hektar skog och 40 hektar ängsmark och två rika våtmarker.
Här utvecklas målbilder med goda ambitioner utan lagstiftning. Sektorn vill inte ha för många samhälleliga fingrar i syltburken. Ett bättre sätt att ta sektorsansvar är med certifiering som FSC och PEFC.
Var står du i debatten om nyckelbiotoper?
– Jag är inte insatt lagstiftningen från EU, men principiellt tycker jag att vi måste hitta ett sätt att länka samman nationell lagstiftning med EU:s lagstiftning. Det har man inte gjort. Om detta leder till att någon blir felbehandlad så är det inte bra. Politikerna måste ta tillbaka frågeställningen så vi får en bättre anpassning och inte bara väntar på att rättegångar ska klargöra hur vi på ett klokt sätt får ihop internationell lagstiftning med svensk.
Hur tänker du kring skyddet av skogarna kontra skogsproduktionen?
– Vi skulle kunna vara det första land i världen som ökar lönsamheten och samtidigt löser mångfaldsfrågorna. Därmed skapas förutsättningar för att utveckla världens mest hållbara råvara som dessutom är en del av klimatlösningarna. Äganderättsfrågor är spännande och de engagerar vilket betyder att vi också hittar lösningar som är bra för markägarna.
Hur ser du på viltskador?
– Den frågan har jag en tydlig åsikt om. Jag bor själv mitt i dovhjortsland. Det är så mycket dovhjort att det motsvarar ett betestryck från 50 älgar/1000 hektar. Ekologiskt är det inte hållbart.
WWF bildades 1961 och är en helt oberoende och partipolitiskt obunden miljö- och naturvårdsorganisation. I Sverige etablerade sig Världsnaturfonden 1971.
Organisationen har 5 miljoner supportrar och har projekt i över hundra länder.
Generalsekreterare i Sverige är Håkan Wirtén.
Kung Carl XVI Gustaf är ordförande.
– När det gäller det samlade vilttrycket är det självklart att vi ska räkna alla klövviltsarter och ha en bra och reglerad viltstam. Sen tycker jag också att skogsbruket har ansvar för att erbjuda viltfoder och inte bara ta till bössan, för lösningen ligger även i hur vi erbjuder viltet foder.
Hur började ditt intresse för skogsfrågor?
– Det började 1975. Jag var 14 år och hade hittat ett stort tjäderspel med 20 tuppar. I skvattrammossens nyis slogs tupparna med varandra. En fantastisk konsert från både isar och tuppar. När jag kom dit två veckor senare var allt nerhugget.
Du har bytt efternamn från Bleckert till Silfverblad. Hur kommer det sig?
– Min fru och jag firade 30 år tillsammans och då bestämde vi oss för att ta ett namn ur hennes släkt. Vi har slitit 30 år på mitt, nu sliter vi på hennes, förhoppningsvis i 30 år till. Jag tycker att det är ett vackert namn.
LÄS MER: WWF vill se skogen som valfråga
LÄS MER: Vanvårda inte Sveriges kassako