Statliga utredningar saknar konsekvensanalyser för markägarna

I debattartikeln ”Gott om utrymme att bygga sjönära” i Skogsland nummer 6 poängteras

När man läser utredningar om strandskydd, riksintressen, arrende, beslut från länsstyrelser och andra myndigheter har de två stora brister.

För det första saknas konsekvensanalyser för landsbygden och berörda markägare. Det saknas analyser av verksamhetsmässiga effekter och absolut inte de ekonomiska konsekvenserna som besluten medför för markägarna. Inom företagsverksamhet är det ett grundkrav när utredningar genomförs att analysera effekterna för verksamhet och ekonomi.

För det andra finns det inte några enkätundersökningar bland allmänheten på var geografiskt behov finns av till exempel strandskydd och friluftsliv som ligger till grund för besluten. Besluten tas utifrån sakkunnigas tjänstemäns generella bedömning vilket är faktamässigt och rättssäkerhetsmässigt tveksamt.

Naturvårdsintressena inom länsstyrelserna har fått för stort inflytande. Det är ett sabotage mot de ekonomiska förutsättningarna för glesbygden och det olönsamma jord och skogsbruket. Myndigheterna belyser aldrig de ekonomiska effekterna för markägarna, näringslivet och servicen i glesbygd på grund av sina beslut.

När utredningen om bostadsförsörjning och riksintressen ska ut på remiss förutsätter vi att LRF och samtliga länsavdelningar, byar och andra markägarorganisationer kräver att utredningen får ett kompletteringsdirektiv där effekterna för markägarnas verksamhet samt att de ekonomiska konsekvenserna utreds.