Staten inte längre garant för svenska äganderätten
Ett samhälle utan en stark äganderätt kommer att präglas av ständiga konflikter och kaos. Det skriver Martin Moraeus, ordförande LRF Dalarna.
Äganderätten måste alltid vara absolut och oinskränkt. Därför ser jag med oro en utveckling där äganderätten allt oftare sätts på undantag. Numera gäller äganderätten bara så länge det inte anses att ett avsteg från den gynnar det så kallade allmänintresset. Med andra ord: Äganderätten gäller bara så länge en majoritet av de röstberättigade anser att den ska gälla. Det är en fullständigt orimlig och omöjlig tolkning som i förlängningen innebär att vi inte har någon äganderätt alls. Vi hamnar i en situation där staten har gått från att vara äganderättens yttersta garant till att bli dess största hot.
Ett samhälle utan en stark äganderätt kommer att präglas av ständiga konflikter och kaos. Hur ska vi förvalta en tillgång som ägs av alla och ingen? Vem ska ta ansvar för skada på tillgången? Hur ska tillgångens långsiktiga värde bevaras när ingen äger den men alla äger dess avkastning?
Med en stark äganderätt gynnas långsiktigt sparande framför kortsiktig konsumtion. Sparande som används till investeringar. Alltså sådant som vi vet är det som skapar välstånd och hållbar tillväxt i ett samhälle. Inget kapital kan satsas i en verksamhet om det är osäkert om avkastningen verkligen tillfaller den som har tagit risken eller om verksamheten riskerar att exproprieras om den blir lönsam.
Om äganderätten ses som endast tillfällig och på sin höjd gällande fram till nästa val så kommer det att leda till en ökad kortsiktighet. Det blir bättre att snabbt vrida ur det som finns av värde ur en tillgång än att förvalta den på ett hållbart och långsiktigt sätt. Det skapar ett samhälle som inte leder oss mot hållbarhet och ansvarstagande utan snarare därifrån.
undefined