För detta krävs ett konkurrenskraftigt Europa som bygger på hållbar tillväxt. Detta gäller även jordbruket, och det är med den utgångspunkten som EU-kommissionen utformat ett förslag till reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013.
För att jordbruket ska vara en tillväxtskapande sektor som bidrar till EU:s ekonomiska återhämtning krävs kraftfulla satsningar på forsning och innovation, därför föreslår EU-kommissionen en fördubbling av budgeten för forskning och innovation inom jordbruksområdet. Morgondagens jordbruk kommer att vara kunskapsbaserat, och den största utmaningen är inte att producera mer, utan att producera bättre. Vi måste lära oss att förena ekonomiska intressen med miljöintressen och därmed göra jordbruket mer konkurrenskraftigt och hållbart. Detta kan bara uppnås genom en stor satsning på forskning och innovation, och inte minst genom att föra samman forskare, jordbrukare och andra berörda parter så att tekniköverföringen från forskning till jordbruk kan påskyndas och jordbruket kan ge mer systematisk återkoppling om sina behov till forskarna.
Reformförslaget är omfattande, men en viktig del av EU-kommissionens förslag är att skapa så kallade innovationspartnerskap. Europeiska innovationspartnerskap är ett nytt grepp som satsar på hela forsknings-, utvecklings- och innovationskedjan och samlar offentliga och privata parter över nations- och sektorsgränserna för att påskynda utnyttjande av ny kunskap.
Målet med dessa partnerskap är att undanröja svagheter, flaskhalsar och hinder för europeisk forskning och innovation. Exempel på dessa hinder är bristande riskkapitalmarknad, föråldrad lagstiftning, och brist på gemensamma standarder. Varje partnerskap ska ledas av en styrelse med representanter från EU-kommissionen, ministrar från berörda medlemsländer, parlamentariker, industrirepresentanter, forskare och företrädare för civilsamhället. Partnerskapen ska undersöka vad som kan göras för att minska kapacitetsbristerna (t.ex. vidareutveckla teknik, förbättra marknadsramarna eller stimulera efterfrågan) och uppmuntra till insatser inom både den offentliga och den privata sektorn. Tanken är att skapa ett fungerande gränssnitt mellan jordbruket, forskningen och andra berörda aktörer på EU-nivå och nationell och regional nivå.
EU-kommissionens förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken lades fram i oktober 2011, och ligger nu hos Europaparlamentet och Ministerrådet som gemensamt ska fatta beslut om hur reformen i slutändan ska se ut. Både Europaparlamentet och Ministerrådet har presenterat ett stort antal ändringsförslag, den gemensamma jordbrukspolitiken är inte en lätt fråga för 27 länder att enas om. Slutresultatet ska beslutas av många olika länder med många olika behov och förutsättningar. EU-kommissionens förhoppning är att förslaget som lagts ska leda till ett steg i rätt riktning och lägga grunden för ett långsiktigt konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk i alla unionens medlemsländer.
För att ta Europa ut ur krisen krävs ett starkt och konkurrenskraftigt jordbruk som lyckas i en värld med hård internationell konkurrens och höga miljö- och klimatkrav. För detta behöver vi en gemensam jordbrukspolitik som fokuserar på rätt saker. EU behöver sina bönder och bönderna behöver stöd från EU.
undefined