Södra gör stora satsningar på att utveckla lövskogsbruket i Sydsverige. Av virkesvolymen utgörs nära 24 procent av lövträd i Södras verksamhetsområde. Lövsatsningen börjar i plantskolorna där Södra producerar björk, ek, bok, asp, al och poppel. Ett av Södras barrsågverk har konverterats till lövsågning och för ett par år sedan köpte Södra Sveriges största lövsåg. Sågvaran förädlas i bland annat Södra interiör. En lövskogsspecialist har anställts som jobbar med skogsskötselrådgivning och råvaruförsörjning till lövsågverken i samverkan med Södras fältpersonal. Intresserade skogsägare får av Södra hjälp med skötselråd, plantor, plantering, röjning, avverkning och avsättning av hela skogsproduktionen.
Tanken med samodling av björk och gran är att utnyttja björkens snabba ungdomstillväxt och sedan växla över till gran som har en högre tillväxt under resterande delen av omloppstiden. Detta är en i grunden bra idé men den har visat sig svår att genomföra i praktiken. Eftersom det inte finns några vägar att köra på i beståndet när björken ska avvecklas måste björkarna fällas manuellt och bäras eller vinschas ur beståndet. Den här typen av bestånd anlades ganska flitigt i Kronobergs län efter stormen 1969 men det har visat sig att avvecklingen ofta inte utförs i tid. Den planerade produktionsvinsten uteblir och vänds istället till en förlust och ett svårlöst praktiskt problem för den fortsatta skötseln. Väntar man för länge blir björkarna stora och de blir svåra att fälla utan skador på granarna.
Södra undersöker tillsammans med forskarna om det går att lösa problemet genom att hugga upp vägar i granungskogen och gallra ut björkarna med gallringsskördare. De inledande testerna ser lovande ut men det dröjer några år innan vi får svar på vilka produktionsförluster vägarna ger upphov till och om stickvägarna kan användas igen när det är dags för den första gallring av granen eller om de måste röjas, och i så fall till vilken kostnad.
Än så länge är därför Södras råd till medlemmarna att på bättre mark i första hand satsa på grandominerade ungskogar och ge granarna gott om växtutrymme från start genom att röja bort merparten av lövet på produktionsytorna. Löv sparas i luckor och till naturhänsyn och då i första hand i grupper och i beståndskanter. Björkskärm rekommenderas på flacka fuktiga marker som en hjälp att etablera granen och som skydd mot frostproblem.
Blandskogens stormfasthet finns det olika uppfattningar om bland forskare. I en dansk försöksserie där man följde upp stormen Gudruns effekter konstaterades betydligt större skador i blandskog med barr och löv jämfört med intilliggande granskog. Förklaringen från forskarna var att vinden fick mer fart i blandskogen och när granarna blåste omkull tog de med sig lövträden också medan vinden inte fick fäste i barrskogen.
Rotröteproblemen på gran bedömer Södra minskar om man blandar in ett mer resistent trädslag som tall. Björk med flera lövträd är inte resistenta mot rotröta. Blandar man två rötbenägna trädslag är det mer sannolikt att man får motsatt effekt; att rötan ökar. Den vanligaste rötsvampen på gran är rotticka, på björk är det vanligare med honungsskivling. En inblandning av björk i granskogen är därför inget säkert sätt att slippa röta eftersom de exponeras för mer honungsskivling.
Till sist vill vi gärna bjuda in Owe Martinsson att besöka Södra för att med egna ögon se vad vi gör för att stärka lövskogens ställning i skogsbruket.
Göran Örlander, skogschef Södra
Magnus Linden, skogsutvecklare Södra