Solceller kan värma ekonomin
Bönder sitter på en oanad resurs som leverantörer av el från solenergi – stora tak på stall och maskinhallar. Trots vintermörkret var intresset stort när några kommungrupper i Skåne höll möte om solceller i förra veckan.
När LRFs kommungrupper i nordvästra Skåne och Öresundskraft bjöd in till en träff om solcellsel fylldes det regionala energibolagets personalmatsal till sista plats av drygt 160 lantbrukare och andra LRF-medlemmar.
– Som energibolag behöver vi hjälp av våra kunder för att producera el. Vi kommer inte klara det på egen hand, sa Bo-Göran Johnsson från Öresundskraft.
Han menar att det pågår en omvälvande förändring av vårt sätt att producera och distribuera el på.
– Under 100 år byggde vi nät där elen gick från stora vatten- och kärnkraftverk ut till användarna. Nu är vi på väg mot en situation där användarna skickar el.
För lantbruket innebär det en möjlighet att framför allt täcka det egna elbehovet. Landets bönder har stora tak på sina byggnader som kan fyllas med solcellspaneler. Förutsättningarna i Skåne är dessutom inte så annorlunda mot dem i södra Tyskland där solcellselen vuxit dramatiskt.
Öresundskrafts solcellsexpert Diedrich Fälth påpekar att tekniken fungerar även längre norrut.
– Piteå och Kassel i Tyskland har ungefär samma solinstrålning. Men liksom för vindkraft krävs stöd för att det ska komma i gång.
2011 stod solcellerna för hälften av den nyinstallerade elproduktionen i EU – Tyskland och Italien ligger i framkant – tack vare stora statliga subventioner. Riktigt så förspänt är det inte i Sverige som ligger i botten på EUs solcellslista.
Trots det växer intresset och flera energibolag garanterar en krona per kilowattimme för inmatad el vilket tillsammans med pengar från elcertifikat kan ge långsiktig lönsamhet.
– Det här är väldigt intressant. Kan vi producera lika mycket el som vi gör av med tror jag det kan vara en bra affär. Till skillnad mot vindkraft störs ingen av solceller, det är tyst och rent, säger Pether Jonzon, växtodlare i Vejbystrand.
En som redan hoppas på många soliga dagar är Karl-Erik Andersson. Han har investerat 530 000 kronor i 300 kvadratmeter solceller på maskinhallens tak.
– Det är flexibelt och kan anpassas efter plånboken.
Avskrivningstiden beräknar han till 16 år utan investeringsstöd och till under 10 år med stöd. Solcellselen ska täcka hans egen förbrukning.
När solen inte skiner, vad händer då, undrar några deltagare?
– Vatten, vind och andra kraftkällor täcker upp, och sommartid säljer du överskottet till exempel till dina grannar, svarar Diedrich Fälth.