– Jag är tvungen att jaga grisar för att kunna ha kvar lantbruket. Men det är inte roligt längre, säger Lars Runefors som bedriver mjölkproduktion med sina föräldrar på gården Kyletorp utanför Växjö.
Den godkända vildsvinsfällan är väl så effektiv som skyddsjakt i kampen mot grisarna menar Lars. Men stammen växer ändå, grisarna kommer alldeles intill husen på gården. Frysarna är fulla med kött, ensilage måste kasseras och massor med timmar måste läggas på jakt och skötsel av fällor.
Det här är bara en av alla de historier om problem med vildsvin som berättas om och om igen. Ingen vet hur många vildsvin det finns, men det antas att stammen passerat 200 000. Förra måndagen bjöd LRF Sydost in politiker, jägarorganisationer och myndigheter för att ytterligare sätta press i frågan.
– Vi kan tänka oss att skjuta hondjur. Även jägarna tycker att vildsvinsstammen blivit för stor här, säger Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent.
LRF tryckte på att de stora berg av till exempel sockerbetor som stjälps ut är ett stort problem. Det verkade dock inte som om ett förbud mot utfodring skulle vara en framkomlig väg. Men det föddes tankar om att län och regioner skulle ges befogenheter att besluta om lokala föreskrifter, till exempel begränsning av utfodring.
Ett sätt att motivera ökad avskjutning kan vara att subventionera trikinproverna och att göra det lättare för jägare att sälja köttet direkt. Exempel finns från Tyskland om hur man kan förenkla provtagningen och göra den billigare.