Den här typen av påhopp på skogsägare har skett förut och kommer säkert att hända igen. Skogsbruket och skogsägare har varit tacksamma mål. Problemet är dock inte att det sker påhopp, det får man räkna med. Problemet är att vi skogsägare, med olika intresseorganisationer, inte lyckas förklara hur skogsbruket bedrivs. Det saknas helt enkelt en motpol i debatten. Från skogsägarföreningarna, LRF, skogsindustrin med flera är det påfallande tunt när det gäller utåtriktad information om det svenska skogsbruket.
De som upplevde hetsen mot småföretagare i början av 1970-talet minns säkert de anti-företagarkampanjer som förekom. Några år senare började dåvarande Svenska Arbetsgivarföreningen en kampanj kallad Fri Företagsamhet. Den följdes av fler initiativ som exempelvis 4 oktober-rörelsen. Dessa informationskampanjer var väl genomarbetade och pågick också under en längre tid. I dag finns få eller inga journalister eller intressegrupper som propagerar mot fri företagsamhet på det sätt som då skedde.
I Sverige finns skogsforskning i världsklass, vi har skogsbolag och skogsägarföreningar med stor kompetens. Ett problem är att kunskapen inte syns eller hörs i den allmänna debatten. Hade det i dag funnits skoglig information i klass med Fri Företagsamhet hade debatten sannolikt sett annorlunda ut och påhopp som artiklarna i DN hade kunnat bemötas på ett annat sätt. Om skogsägarna och skogsägarrörelsen inte snart agerar finns risk att beslut om hur skog och mark ska användas fattas av andra. Därför behövs informationskampanjer i klass med Fri Företagsamhet även för skogen. LRF är enligt min mening en bra aktör, men det borde ligga i mångas intresse att samordna skogsägarnas intressen – och att något sker nu!
undefined