Snabbare anpassning ska ge hållbarare renbete

Genom kontinuerlig insamling och bearbetning av information om till exempel renhjordens kondition och tillgången på renbete skulle betesresurserna kunna förvaltas bättre. Det slås fast i en avhandling på SLU.

Hittills har antalet renar i Sverige pendlat mellan cirka 150 000 och 300 000 djur, där en viktig orsak till variationen varit tillgången på bete. Men att anpassa renskötseln efter födotillgången eller andra faktorer är ett omfattande arbete som dessutom försvåras av utbyggnaden av infrastruktur - till exempel telekommunikationsmaster och vägar.

Men genom att kontinuerligt och noggrant samla in data över lavarnas kvalitet - i detta fall lavarnas höjd - och renarnas vikt och kroppskondition vid slakt blir det lättare att tidigt upptäcka förändringar i renhjorden och renbetesmarkerna. Den slutsatsen har Anna Olofsson, doktorand vid lantbruksuniversitetet i Uppsala, kommit fram till i en avhandling.

Lavhöjden används redan i dag som ett mått på lavarnas kvalitet och omfattande statistik över lavhöjden finns redan i dag hos Sametinget.