Smittan stiger ur graven
Mjältbrand kan överleva ett helt sekel i jordmassor. Idisslare är extra känsliga för smittan och dör ofta utan förvarnande symptom.
Eftersom bakterien kan överleva i jorden har områden som tidigare drabbats av sjukdomen en ökad risk för nya utbrott. Mjältbrand kan spridas till både djur och människan från till exempel nedgrävda kadaver.
Smittan finns i jorden
Bakterien som orsakar sjukdomen bildar sporer vid kontakt med luft. Sporformen är ett slags vilostadium som är mycket motståndskraftigt och kan överleva mer än 100 år.
Gravar har kartlagts
Efter att Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, 2009, sett att myndigheter inte registrerat vart kadaver funnits nedgrävda har kartor över antalet mjältbrandsgravar i landets olika län tagits fram.
Idisslare känsliga
Det är viktigt att känsligare djurslag, så som idisslare, inte kommer i kontakt med jordmassor eller vattensamlingar i områden där djur kan ha grävts ner. Enligt SVA är risken för spridning störst på sank mark.
Se karta över mjältbrandsgravar i Sverige, här i artikeln.
Källa: SVA och SMI.