Nya larmet blev verklighet tack vare projektpengar
Tack vare projektpengar från EIP-Agri blev Mats Gustafssons idé om larm för utgödslingssystem verklighet.
Tack vare projektpengar från EIP-Agri blev Mats Gustafssons idé om larm för utgödslingssystem verklighet.
– Jag driver en mjölkgård i Jämtland och upplever ofta problem med vinschen som drar utgödslingsskrapan. Linan går av men skrapan fortsätter. Det här övervakningssystemet känner av linbrott och skrapan hinner bara 1-2 meter innan larmet aktiveras och stänger av utgödslingen vilket underlättar reparationen, säger Mats Gustafsson.
Mats Gustafsson är lantbrukare och teknikagronom. Innan han utvecklade övervakningssystemet undersökte han marknaden. Men nej, det fanns ingen produkt som uppfyllde hans krav.
– Ingen av de stora tillverkarna av utgödslingssystem har en lösning på detta, säger Mats Gustafsson.
Men nu finns produkten som kan användas oavsett fabrikat på utgödslingen. En utrustning kan man köpa för strax under 10 000 kronor och den kan övervaka två utgödslingar. Utrustningen passar både nya anläggningar och för eftermontage.
– Om jag inte hade beviljats projektpengar från EIP-Agri så hade jag förmodligen byggt en övervakning på min egen gård. Men då hade den inte nått marknaden och andra lantbrukare, säger Mats Gustafsson.
Utrustningen tillverkas och säljs nu av Sveaverken.
– Företaget har varit med i projektet från dag ett. Det har varit en styrka att ha med sig det företag som sedan ska ta över produkten och tillverkningen av den.
Exempel på godkända innovationsprojekt inom EIP-Agri:
Svenska proteingrödor som industriråvara, RISE, 7,6 miljoner kronor
Lammlyftet - en svensk standard för lammköttskvalitet, LRF, 3,3 miljoner kronor
Vallskördemaskin Multiflow, Agroväst, 3,3 miljoner kronor
Ekobot autonom jordbruksrobot, Ekobot AB, 9,3 miljoner kronor
Arctic Winery, tillverkning mousserande fruktvin med champagnemetoden och svarta vinbär som bas, Hushållningssällskapet, 3,1 miljoner kronor
Mätning av mjölkurea på gårdsnivå, SLU, 2,7 miljoner kronor
Mats Gustafsson är långt ifrån den ende uppfinningsrike lantbrukaren i landet. Men oftast stannar idén som en lösning på ett problem på den egna gården.
– Det finns en oerhört stor bank av innovationer och produkter på landsbygden som vi måste få tag på. På varje gård finns minst en smart lösning som kan funka någon annanstans, säger Mats Gustafsson.
För att förverkliga innovationsidéer finns 150 miljoner kronor finns kvar att söka i Landsbygdsprogrammet. Fler än 350 innovationsidéer har diskuterats och hittills har cirka 50 projektansökningar godkänts av bedömningskommittén.
– Söktrycket har varit högt och det vittnar ju om att det finns många idéer, säger Inger Pehrson, samordnare för Innovationsnätverket.
Innovationsstödet ingår i EU-satsningen EIP-Agri. Det totala stödbeloppet i Sverige är 440 miljoner kronor för åren 2015-2020. Stödet kan ersätta 100 procent av innovationsgruppernas arbetstid, resor samt material och tester. Regeringen har bestämt vilka områden som pengarna ska gå till och varje område har sin budget.
LÄS MER: Experterna vill se din idé
Hittills har projektansökningar 270 miljoner kronor fått godkänt. Projektet ska ha tydlig marknadskoppling och i projektbeskrivningen ska det framgå hur den tänkta innovationen ska komma många till nytta. Det finns synpunkter på att ansökningsprocessen är jobbig för sökande och för handläggarna.
– Det finns skäl till det, ett hundraprocentigt stöd ställer extra krav på att man redovisar noga hur man kommit fram till planerade kostnader. Men vi har en exempelansökan på vår webbsida som man kan följa, säger Inger Pehrson.