Slagg stärker betet
Slagg från järnverkets masugn kan med fördel användas för att minska trampskador på kornas leriga marschväg till betet. Det visar ny forskning.
Slagg från järnverkets masugn kan med fördel användas för att minska trampskador på kornas leriga marschväg till betet. Det visar ny forskning.
Med större mjölkbesättningar ökar belastningen och skadorna på marken. Korna trampar sönder ytor och beteshagar särskilt i närheten av stallet och på utsatta ställen som vid ingången till betesfållorna.
Speciellt när det regnar kan det lätt uppstå svåra trampskador. Leriga, hala och smutsiga ytor och förstörda betesmarker ger sämre välfärd för djuren och skapar merarbete och kostar pengar för djurägaren.
För att finna lösningar på problem med trampskador har forskare vid SLU och Rise dels tittat på hur olika typer av markstabilisering fungerar på särskilt utsatta ytor och dels vilken sammansättning en ny betesvall ska ha för att etablera sig snabbt, ha hög smaklighet och tåla djurens tramp.
När det gäller betesvallen var det ingen särskild skillnad mellan olika vallfröblandningar. För att slippa trampskador bör man tillämpa rotationsbete. Då hämtar sig den söndertrampade marken.
– Även om det har varit ett hårt betestryck och mycket bar jord har vegetationen kommit igen, bättre än vad vi trodde, säger Eva Salomon på på Rise.
För att stabilisera marken vid grindhålen har forskarna provat bark, armeringsmattor och slaggprodukten Paddex. Bark visade sig vara ett dåligt material.
– Det blev gröt alltihop. Det klarade inte av kornas tramp.
En armeringsmatta av kraftigt plastnät fungerar desto bättre. Men mattorna är ganska dyra och måste klara minst sju år för att kostnaden ska vara jämförbar med att anlägga en bädd av Paddex.
Paddex är en slaggprodukt från järnutvinning i masugn, och består av gråberg och kalksten. Den används främst som underlag på ridbanor och paddockar. Men i försöken på Lövsta forskningscentrum anlades ett lager Paddex vid grindhålet, och det höll bra för kornas tramp.
– Paddex fungerar bra, har god bärighet och var lika billig som bark. Och det är en acceptabel investeringskostnad, säger Eva Salomon.
Paddex kommer från järnverket i Oxelösund, och kostar 84 kronor tonnet exklusive moms och frakt. Materialet säljs till kunder från Ystad i söder till Ljusdal i nedre Norrland. Främst till hästägare, men även till ett antal mjölk- och köttbönder.
– Jag tycker att det fungerar jättebra ett vanligt år, säger Tamas Bouchi på gården Stefans Lantbruk i Båstad med 90 kor.
Efter förra höstens myckna regnande måste vallvägen dock renoveras med ett lager stenmjöl över paddexen.
– Men grunden av paddex är fortfarande kvar.
Paddex framställs i en smältprocess där gråberg förenas med kalksten. Storleken är upp till 8 millimeter. Utseendet liknar lavasten. Paddex innehåller ca 32 procent kalciumoxid och 33 procent kiseloxid.