LRF Skogsägarna valde att bjuda in till seminariet den 24 november just för att vi har respekt för forskningen. Vi ser att skogsdebatten i alltför stor utsträckning präglats av ogrundade tyckanden, där Skydda Skogens tidigare inspel inte utgör något undantag. Därför ville vi att forskarna skulle få ge sin bild av utvecklingen. Vi bjöd tillsammans med KSLA in forskare utifrån vilka frågeställningar vi tyckte var viktigast att belysa, och vilka vi ansåg kunna dessa frågor bäst. Vi tog ingen hänsyn till deras personliga åsikt i naturvårdsfrågorna.
van der Spoel plockar onekligen, ur sitt perspektiv, russinen ur kakan när han exemplifierar vad forskarna tog upp. Ur Anna-Lena Axelssons presentation väljer han bevarandestatusen för EU-habitaten trots att hon främst visade exempel på en positiv utveckling för skogens miljöer. Från Martin Greens presentation väljer van der Spoel behovet av mer variation i landskapet, trots att Greens huvudbudskap var att vi med nuvarande skogspolitik fått ett trendbrott där vi gått från negativa till i huvudsak stabila eller positiva trender för fåglarna.
Van der Spoel visar också brist på ödmjukhet inför forskningen när han konstaterar att ingen av forskarna ville besvara frågan i seminariets titel samtidigt som han själv tycks tvärsäker på att utvecklingen för skogens mångfald är negativ. Jag tror att en viktig slutsats från seminariet var just detta – att det inte finns någon entydig bild av huruvida vi har en positiv eller negativ trend för skogens mångfald. van der Spoel konstaterar att endast Naturvårdsverkets representant rakt ut sade att trenden är negativ. Kanske är det så att förutom intresseorganisationerna är Naturvårdsverket i dag ganska ensamt om att tvärsäkert hävda att trenden för den svenska skogens mångfald är negativ.
Gunnar Lindén, Naturvårdsexpert, LRF Skogsägarna