"Skulle göra skillnad om staten tar detta på allvar"
Älgförvaltningsgrupperna måste ha ett bra faktaunderlag att jobba med. Annars blir det svårt att nå den nya älgförvaltningens mål - en älgstam i balans med fodertillgången.
– Vi har en del underlag, men det finns brister. Det skulle göra en enorm skillnad om staten tar detta mer på allvar. Det här är en nationell angelägenhet och en liten ekonomisk insats skulle höja kunskapsnivån rejält i alla led, säger Anders Wetterin, LRFs expert på viltfrågor.
I kontakter med regeringen driver LRF frågan om att det måste till öronmärkta pengar, exempelvis till Skogsstyrelsen, för att få fram bra faktaunderlag: älgbetesinventeringar, spillningsinventeringar, flyginventeringar med mera. Allt för att det ska bli mer vetande och mindre tyckande när beslut ska tas om hur älgstammen ska förvaltas.
Arbetet med älgförvaltningen löper på. Fler älgskötselområden är på väg att bildas och älgförvaltningsgrupperna arbetar med förvaltningsplaner.
– Min bild är att arbetet ser olika ut i landet. På sina håll går det över förväntan, man har kommit i gång med älgförvaltningsplanerna och arbetet sker i god anda. På andra håll går det mer stappligt, säger Anders Wetterin.
För licensområden som planerar att gå ihop i ett älgskötselområde ska ansökan om registrering vara inne på länsstyrelsen senast den 31 januari för att gälla nästa års älgjakt.
– Men det här ska inte forceras fram. Det är viktigt att det blir bra och möjligheten finns kvar nästa år. Förra året bildades en del älgskötselområden i panik vilket fick till följd att en och annan stadga inte blev så bra, säger Anders Wetterin.
För att underlätta bildandet av älgskötselområden har LRF tagit fram ett förslag till stadgar som är markägaranpassade.