Skördetröskan omdanade jordbruket
I år är det 90 år sedan den första tanken skördetröskad spannmål tömdes i en spannmålsvagn. Det skedde på godset Axelvold i Skåne. Det var starten på en väldig omdaning av svenskt jordbruk.
Äntligen hade det regniga och kalla höstvädret lättat. Vid halv elvatiden den 1 september 1928 anser Albert Berg von Linde på Axelvolds gods att det axbrutna Segerkornet blåst ur tillräckligt.
Han ger starttecken till föraren på IH-traktorn som bogserar Nordens första skördetröska, en McCormik No. 11. Där och då börjar en väldig omdaning av svenskt jordbruk och kooperation.
Investerade halv miljon
Noga övervakad av reseingenjören McPearson från International Harvester Company i USA matar tröskan i sig kornet. Abert Berg von Linde är nöjd.
Nettoinvesteringen i tröska och tork var i 2018 års penningvärde hela 507 000 kronor, men borde förbilliga skörden jämfört med bindarskörd. Självbindare och tröskverk hade sålts för att betala tröskan före överskeppningen från New Yorks hamn.
LÄS MER: Så kan du bärga mer halm
Finns i Alnarp
– Möjligen var hustrun Märtha mindre nöjd, säger Claus Wachtmeister, dotterson till Berg von Linde. Augusti regnade bort, medan tröskan tickade krona efter krona.
Fakta: Skördetröskan
McCormick No 11 drogs av en 30 hk traktor, tröskverket drevs av en Farmallmotor. Vikt: 4 ton.
Arealunderlag: 252 hektar
Kapacitet i vete som gav 2,4 ton/ha: 23 dt/tim inklusive urtankning. Tanktömningen tog 1,7 minuter.
Bränsleåtgång: 20 liter per hektar varav 1/3 i tröskmotorn.
Läs mer: Meddelanden från Jordbrukstekniska Föreningen Nr 13, 1929; Nr 19, 1939; Nr 63, 1939.
McPearsons försäkran att klarade tröskan bara suråret 1928 skulle den hålla i 50 år lugnade knappast Märta.
Det blev 30 års tjänst för tröskan som i dag finns att se på Lantbruksmuseet i Alnarp. Den hanterade spannmålen löst så Axelvolds bolstervagnar gjordes om till självtömmande spannmålsvagnar och i trä byggdes en tippgrop, en elevator och en spannmålstork.
Halverade arbetskraften
Albert Berg von Linde ville rationalisera Axelvold och lyckades nästan halvera maxbehovet av arbetskraft och hästar. Med tröskan kapade han årets värsta arbetstopp, den flyttade då till höskörden.
Den toppen kapades med AIV-ensilering, vilken spred vallskörden över längre tid.
Genombrottet dröjde
Den nya tekniken krävde färre men kunnigare lantarbetare. De kunde anställas, medan daglönarna nästan helt försvann.
Med 1930-talets massarbetslöshet i färskt minne skrev Jordbrukstekniska Föreningen, JTF, i en analys 1939 att det var ett stort socialt framsteg. Analysen visar att Märtha hade våndats i onödan, tröskan sparade nära 190 000 kronor per år.
Genomslaget dröjde
Det skulle dröja till 1950 innan skördetröskning slog igenom, och först på 1960-talet ersatte löshantering hundrakilossäckarna.
Tröskornas väldiga mängder fuktig spannmål vällde in över lantmannaföreningarna som fram till 1975 reste centraltorkar och betongsilor över spannmålsslätterna.