Besöket på Björketorps gård utanför Ronneby är det första i ett pilotprojekt från Skolmatens vänner som vill skapa dialog mellan bönder och skolkockar. Ett 20-tal skolkockar från Alvesta är på besök och får lära sig det mesta om en modern mjölkproduktion.
– Bönder ska lära sig om hur skolkockarna tänker och skolkockarna om lantbruk och odling. Vi vet att intresset finns, att många skolor vill arbeta med råvarorna och säsongen, säger Annika Unt Widell på Skolmatens vänner.
Målet är att bygga upp en verksamhet där landets skolkockar kommer ut och besöker en gård minst en gång om året.
Under visningen på Björketorp berättar Per Brunberg om hur mjölkningen fungerar, varför lösdrift är bra för djurhälsan och varför man inseminerar i stället för att släppa fram tjuren.
– Det är förstås lite taskigt, men så här får vi friskare och bättre djur. Hade vi haft samma system på dansbanorna hade skilsmässor och annat elände undvikits, säger han och drar ner skratt från skolkockarna.
– Jag har lärt mig väldigt mycket i dag, men har kvar några frågor om ekologisk mjölkproduktion, säger kostchefen Jens Reinecke, som är nyfiken på vad ekomjölken betyder för korna och för bonden.
– Att den är bra för miljön är ju mera känt.
Enbart Alvesta kommun köper livsmedel för 15 miljoner kronor om året till skolor, barn- och äldreomsorg med mera. Slutnotan för landets skolor hamnar på 3,2 miljarder kronor. Mer av de pengarna borde gå till svensk odling och lantbruk, menar Skolmatens vänner. Att landets kostchefer gärna handlar svenskt vet man redan.
– Svenskt prioriteras högt, högre än ekologiskt, säger Annika Unt Widell.
Och i spåren av hästköttskandalen växer intresset av säker mat med tydligt ursprung.
– Hästköttskandalen har stärkt mig i övertygelsen att vi ska laga maten från grunden och att vi är på rätt väg om vi köper mer svenskt. Egentligen handlar det om kvalitet; närhet till produktion, svenska djurskyddskrav och att bönderna använder ett minimum av antibiotika, menar Jens Reinecke.
Gunilla Nilsson är förstekock på Grönkullaskolan i Alvesta som lagar 1 000 portioner varje skoldag. Hon känner väl till lantbruket, är uppväxt på en gård och bor i en by på landet. Hon har noga lyssnat på Per Brunberg under rundvandringen och noterat att hans kalvar ute i sina plasthyddor ser friska och fina ut.
– Härligt att se, den typen av kalvhållning var nytt för mig, säger hon.
Gunilla menar att skolköken lagar bra mat och på Grönkullaskolan görs det mesta från grunden.
– Jag handlar gärna mera svenskt och regionalt. Vi har många små charkindustrier och annat i Kronobergs län som vore kul att köpa mera av.
undefined
– Jag kan välja och det är inom rimliga gränser, svarar Gunilla samtidigt som några av Per Brunbergs kor tycks ha fått vårkänslor och skuttar bort från mjölkroboten.
När gästerna åkt säger Per Brunberg:
– Jag känner att vi talar samma språk, skolkockarna vill gärna ha regionalt och lokalt. Om de får mer kunskap hoppas jag att de kan påverka in i kommunkorridorerna där upphandlingarna sker.
Målet är lätt att förstå: Att ta större del av en kaka värd miljarder.