Forskningsytan anlades nära Gårdsjön utanför Stenungsund i Västra Götaland. På den tiden, runt 1990, var svavelhalterna i luften höga, vilket
– Vi ville ta reda på hur ekosystem reagerar på kraftigt minskade luftföroreningar. Hur skulle de reagera, hur lång tid skulle det ta innan vi fick se en positiv reaktion, skulle de någonsin bli friska igen? Frågorna var många och det fanns inga hårda bevis, säger Filip Moldan.
Vatten spetsat med salt
Taket byggdes i en granskog som växer i en sluttning ner mot Gårdsjön. Det täckte ett helt avrinningsområde och förorenat markvatten från omgivningarna påverkade inte försöksytan. Träden konstbevattnades med ett spridarsystem under taket. Vattnet pumpades upp från sjön.
– Vi avjonade sjövattnet som därmed i praktiken blev destillerat vatten. Sedan tillsatte vi lite salt havsvatten för att återskapa ett regnvatten som är naturligt i västra Sverige, säger Filip Moldan.
När svavelhalterna i luften är höga bildas svavelsyra i regnvattnet. Svavelsyran försurar marken och går det tillräckligt långt fälls giftigt, oorganiskt aluminium ut i mark och vatten. Men marken under taket, där ju svavelnedfallet upphörde,
– Det tog bara några månader innan vi såg effekterna och efter ett par år var det stor skillnad jämfört med de kontrollpunkter som vi hade utanför taket, säger Filip Moldan.
Viktiga resultat
Projektet pågick mellan åren 1990 och 2000, taket monterades ner 2001.
– Då hade det gjort sitt, vi hade fått de resultat vi var ute efter, säger Filip Moldan som är övertygad om att projektet spelade en viktig roll för att påverka beslutsfattare att arbeta för minskade svavelutsläpp.
Dels på grund av själva forskningsresultaten, dels på grund av att Takprojektet var viktigt i informationsspridningen.
– Vi tog dit mycket folk och förklarade vad det handlade om. Vi hade besök av allt från premiärministrar till skolklasser. Väldigt många påverkades, säger han.
Att energiproducenter och biltillverkare var med och finansierade projektet berodde på att de vill få beslutsunderlag för att avsvavla sina utsläpp, tror Filip Moldan.
– De ville veta i vilken takt de skulle investera i ny teknik för minskade utsläpp, säger han.