Frågan kom upp under en skogsexkursion i Halland för en tid sedan. En av deltagarna, Karl-Erik Eriksson, skogsägare i Älvdalen, vände sig direkt till Skogsstyrelsens generaldirektör, Monika Stridsman:
– Jag hör till de skogsägare som saknar formell skoglig utbildning. Jag vill ha personlig rådgivning av en skogskonsulent som jag kan bolla idéer med. Var finns den personliga rådgivningen hos Skogsstyrelsen i dag?
Monika Stridsman svarar att Skogsstyrelsen mer och mer arbetar med e-tjänster som exempelvis "Mina Sidor" på Skogsstyrelsens hemsida. Dessutom ställer dagens skogspolitik, med frihet under ansvar som ledstjärna, högre krav på att skogsägare söker kunskap på egen hand.
– Det har också gett skogsägare som är kunnigare i dag än för 20 år sedan, säger hon.
Enligt Monika Stridsman måste Skogsstyrelsen nå så många skogsägare som möjligt med allt mer begränsade resurser. Det innebär bland annat att myndigheten ger rådgivning till skogsbolag och skogsägarföreningar, organisationer med egen fältpersonal som i sin tur har personliga möten med skogsägare.
– Så når vi fler, vi når bara en bråkdel av alla med egna skogskvällar och besök. Vi har en systematisk dialog med de större markägarna och skogsägareföreningarna. Det ska finnas olika kanaler för rådgivning där Skogsstyrelsen är en del och skogsägarföreningar och bolag en annan del, säger Monika Stridsman.
undefined
– Jo, absolut, det finns alltid oseriösa aktörer även om de flesta är seriösa. Men skogspolitiken bygger som sagt på att skogsägarna själva skaffar sig kunskaper. Vi har till exempel haft utbildningar i beställarkompetens som har varit mycket uppskattade, säger Monika Stridsman.
Skogsägaren Karl-Erik Eriksson anser att virkesköpare kan ge viss rådgivning, men den är sällan opartisk.
– De har ju fokus på att få fram köpbara bestånd, säger han.