Översättningsfelet i Fågeldirektivet påverkar inte hur Skogsstyrelsen bedömer att en avverkning stör fåglar.
– Jag tycker det har blivit lite uppförstorat, säger Thomas Mårtensson, chef för tillsynsenheten på Skogsstyrelsen.
I Skogsutredningen 2024 uppmärksammades att en översättning till svenska i artikel 5d i EUs fågeldirektiv skiljer sig väsentligt från andra språkversioner. Avsnittet handlar om vad som menas med att avsiktligt störa vilda fåglar och när en sådan störning ska vara förbjuden.
Skogsutredningen jämförde den svenska översättningen med andra språk och då visade det sig att det fanns en stor skillnad.
I de andra språkversionerna ska en störning av fåglarna ha ”signifikant betydelse” eller ”väsentlig betydelse” för att det ska anses vara en störning och utlösa ett förbud, medan det i den svenska versionen heter att en störning som ”inte saknar betydelse” ska utlösa förbud.
Men när Skogsstyrelsen utför sin tillsyn av avverkningsärenden har en felöversättning inte så stor betydelse.
– När vi är inne och tillämpar regelverket i enskilda ärenden skulle en ändring av översättningen inte göra så stor skillnad i praktiken, säger Thomas Mårtensson.
EUs fågeldirektiv tillämpas i den svenska Artskyddsförordningen. En ändrad översättning i Fågeldirektivet kommer med stor sannolikhet att innebära att formuleringen i Artskyddsförordningen också ändras men enligt Thomas Mårtensson skulle det inte påverka Skogsstyrelsens tillsynsarbete vid artskyddsärenden.
– Vi har varit medvetna om att det funnits en viss diskrepans i översättningen så vi känner oss trygga i hur vi gjort bedömningarna, säger Thomas Mårtensson.
Förra året fattade Skogsstyrelsen 742 beslut om förbud eller föreläggande om begränsningar på grund av artskydd vid avverkningsanmälningar.
När Skogsstyrelsen fattar beslut i ett artskyddsärende om en avverkning är en störning av fåglar kan man beskriva det som att de sätter in den på en skala för att göra en bedömning. Den svenska översättningen har gjort att det egentligen bara krävs att avverkningen har viss betydelse eller i alla fall någon betydelse för att det ska anses vara en störning. Men i de andra språkversionerna krävs det att avverkningen ska ha väsentlig betydelse, vilket är högt upp på skalan.
– I praktiken gör vi redan i dag bedömningen av hur stor störning åtgärden utgör för arten på populationsnivå, säger Thomas Mårtensson.
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tagit fram en gemensam vägledning för myndigheternas dagliga handläggning av artskyddsärenden och där menar Thomas Mårtensson att de vägt in en bedömning av hur stor störningen är.
– Det är något vi har lyft i vägledningen så att vi har en gemensam tolkning av regelverket, säger han.
Skogsstyrelsen har fram till i år inte fört någon statistik på hur många artskyddsbeslut som berör paragraf 4 i Artskyddsförordningen men sedan årsskiftet har Skogsstyrelsen fattat 83 artskyddsbeslut enligt paragraf 4. Thomas Mårtensson tror inte att en ändring av ordalydelsen i Artskyddsförordningen får någon betydelse för vare sig dessa eller några andra av alla gamla artskyddsbeslut.
– Vår bedömning är att det inte ska ha påverkat i några enskilda ärenden, säger han.
