Skogsstyrelsen laddar för nya gödslingsråd

Just nu sker det en översyn av gödselråden inom ramen för skogsvårdslagen. Nästa år ska Skogsstyrelsen utforma framtidens regler för kvävegödsling och söker därför besked från forskarna.

– Vi vet inte om vi kommer att skriva om gällande råd. En del tycker att de är för generösa, andra för restriktiva. Vi vill skaffa oss en bättre bild och har efterlyst besked från forskarna för att kunna ta väl avvägda beslut, säger Johan Wester, enhetschef för Skogsstyrelsens skogsavdelning.

I linje med det arrangerades ett gödselseminarium i Umeå förra veckan där Lantbruksuniversitetet, SLU, presenterade innehållet i en kommande rapport.

– Slutsatsen är att riskerna med skogsgödsling är överblickbara och nyttan, både ekonomiskt och klimatmässigt, är tydlig. Råden kan därför förenklas, förklarade Tomas Lundmark, chef för skogsfakulteten.

Rent konkret ser skogsforskarna små problem och miljöeffekter av konventionell gödsling på svaga och medelgrova marker, både i norr och söder. Av det skälet ser de inget behov av dagens stopp i sydvästra Sverige. SLU ser också möjligheter att öka totalgivorna mer än dagens råd tillåter, samt föreslår att rekommendationen att bara gallringsmogen eller äldre skog ska få gödslas tas bort. Det senare öppnar för gödsling i ungskog, exempelvis med givor vartannat år och sedan vart femte-sjunde år i sluten skog. Målet med det är att korta omloppstiderna och producera mer virke och biomassa.

Den modellen kallas behovsanpassad gödsling, BAG, och kritiseras av miljörörelsen som ser detta som ett sätt att öppna för intensivt plantageskogsbruk.

Per-Erik Karlsson från IVL presenterade kort egna mätningar av extremt höga halter av nitratkväve i vattendrag efter en gödsling i Härjedalen. Det oroar IVL som dessutom ser risken för kvävemättnad i Sydsverige som en larmklocka om skogsgödslingen ska öka. Han visade även upp en ny rapport från IVL där skogens betydelse för utlakningen beräknas vara nära dubbelt så stor som tidigare undersökningar visat.