Skogsskadeexperterna på SLU har sammanställt aktuell kunskap kring olika skadegörare i ett verktyg på webbsidan www.slu.se/skogsskada
Där kan den intresserade få hjälp med att diagnosticera olika skador utifrån trädslag, skadetyp, ålder och flera andra kriterier.
– Skogsskada kommer att hjälpa oss att sprida och dela kunskapen om skogsskador i samhället, särskilt bland skogsvårdsorganisationer och skogsägare, säger Åke Lindelöw, fältentomolog vid SLU, och en av experterna bakom tjänsten.
En förhoppning med verktyget är att skogsägae och andra ska rapportera in sina observationer av skogsskador direkt.
– Drömscenariot är att vi i framtiden genom Skogsskada ska kunna fånga upp och kartlägga nya skador och fenomen på ett bättre sätt, som underlag för åtgärder, säger Åke Lindelöw.
Ett allt mer uppmärksammat fenomen är att inströmningen av nya skadeinsekter och andra skogsskadegörare/patogener ökar. Det beror bland annat på ökad handel med växter och ett förändrat klimat. I genomsnitt får Europa in 6-8 nya skadegörare per år.
– Lärkborre och tallsjukdomen Diplodia är exempel på nya arter som vi behöver hålla ögonen på. Ju fler ögon i skogen desto bättre, säger Åke Lindelöw.
Vad är det då som orsakar de röda barren som nämns i frågan i artikelns början? Enligt diagnosverktyget handlar det om tallskytte som främst framträder i södra Sverige.
– På våren kan tallskytteangrepp oroa när tallföryngringen lyser röd, men oftast blir inte skadorna så allvarliga. Det är årsbarren från fjolåret som angrips, inte skottet och knopparna, de kan utvecklas normalt, lugnar Pia Barklund, expert på svamppatogener.