Skogsägarnas timmerfokus gör att de missar intäkter

Skogsägarna ser inte bären för alla träden. Resultatet blir att miljoner rinner mellan fingrarna och finansierar utländska bärindustrier, anser Roger Uddstål.

Han är distriktschef på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Umeå och eldsjäl när det gäller att utveckla bärbranschen. Han konstaterar att SLUs skogsforskare främst utvecklar träden och missar andra värdefulla nyttor i skogen, skogsbärproduktionen till exempel.

– Det är virket i skogen som gäller, säger han, trots att SLU en gång visat att ett hektar blåbärsskog kan producera upp till 600 kilo bär. Potentialen och intäktsmöjligheterna är stora för nya entreprenörer.

3000–5000 kr per hektar

Han menar att det kan vara realistiskt att plocka 100 kilo blåbär per hektar varje år på en bra blåbärsmark. Efter plockning, rensning och infrysning uppskattar han att man kan sälja bären för 60–100 kronor per kilo i närmast butik, det ger då mer än 3000–5000 kronor i netto till säljaren/skogsägaren, och det varje år per hektar.

– Det är långt mer än vad virkestillväxten genererar per år under 100 års tillväxt. Självklart går båda nyttorna att förena. Kanske skulle skogsägaren driva ett annat skogsbruk om hänsyn tas till att även gynna bärproduktionen. Det kanske skulle kunna ske genom att vänta något år med markberedningen eller att gallra på ett annat sätt. Här finns knappast någon forskning gjort, säger Roger Uddstål.

Hälsokost finns pengar i

Hans exempel gäller möjligheter att sälja färska och frysta bär på den lokala och svenska marknaden. Dessutom finns goda möjligheter att sälja torkade bär och bärdrycker till livsmedelsmarknaden.

– Även hälsokostmarknaden vill ha mer av svenska naturläkande bär, där finns än mer pengar att tjäna. Färgämnet i blåbär, antocyanin, är en stark antioxidant som har en miljardmarknad i världen i form av kapslar och piller, säger Roger Uddstål.

Ett par bärföretag finns nu i Sverige men han är frustrerad över att så lite händer. En orsak är att allemansrätten begränsar markägarens rätt över bären och då blir det för många mer ett problem än en möjlighet.

God expansionsmöjligheter

– Vi ska ha kvar allemansrätten, bären räcker till. Däremot är vi nog det enda land i världen som upplåter vår mark så att utländska uppköpare kommersiellt kan få tag i billig råvara/bär som körs till andra länder. Trots att bärverksamheten genererar någon miljard hamnar väldigt lite pengar här i Sverige.

Roger Uddstål anser att skogsägare och entreprenörer ska ta hand om den kommersiella möjligheten själva. Jag får ofta samtal från företag som vill köpa skogsbärsprodukter från lokala producenter i norr men jag har väldigt svårt att ge dem en bra hänvisning.

– Vore jag ung skogsägare i dag med en del skog som det är svårt att leva helt av så skulle jag satsa på bärproduktion och den lokala marknaden i första hand, sedan finns goda expansionsmöjligheter, säger Roger Uddstål.