Skogsägarnas råd: markbered inte
Markbered inte – sätt stora barrotsplantor istället. Det rådet ger skogsägarna Anders och Johannes Eriksson i Hyssna, Västergötland.
De i skogskretsar välkända tvillingbröderna reagerade på en artikel i Skogsland nummer 17. I artikeln gav de båda SLU-forskarna Karin Hjelm och Kristina Wallertz tips inför planteringssäsongen. Forskarna betonade vikten av markberedning, bland annat för att minimera skador av snytbagge.
Bröderna Eriksson är generellt kritiska till markberedning som de anser har många baksidor. Och man kan undvika markberedning genom att plantera stora täckrotsplantor med en stambasdiameter på 8–10 millimeter, hävdar de.
– Stora, rejäla plantor står emot gnag bra och är heller inte lika attraktiva för snytbaggarna, säger Anders och Johannes Eriksson unisont när de ringer och vädrar sina åsikter.
"Hittar inte på"
Skogsägarbröderna har arbetat med praktiskt skogsarbete sedan 70-talet. De har också en del konsult- och förvaltningsuppdrag, tilldelades föreningen Skogens silverkvist 2013 och följer noga vad som händer i branschen och inom forskningen.
– Det vi säger är ingenting vi hittar på, säger bröderna.
Rad nackdelar
De räknar upp en rad nackdelar som de hävdar markberedning ger upphov till: läckage av näring och koldioxid, markkompaktering, skador på forn- och kulturlämningar och försämrat friluftsliv är några. Dessutom hävdar de att markberedning ger plantorna asymmetriska rotsystem.
– Rötterna söker sig från harvspåret och den grop som uppstår vid högläggning, säger Anders och Johannes Eriksson och hänvisar till en forskningsrapport från Skogforsk*.
– De som markbereder borde inte får stormförsäkra sina skogar. Och hur kan markberedning accepteras inom miljöcertifieringen, frågar de sig.
undefined
– Det gäller att lägga kostnaderna i en vågskål och tänka på lång sikt. Med stora plantor slipper man kostnaden för markberedning och man har lättare att hitta optimala planteringspunkter. De klarar också konkurrensen från markvegetationen bättre. Små plantor, med två till fem millimeters stambas, är attraktiva för snytbaggarna och mycket känsliga för gnag. Alla kort måste upp på bordet, säger bröderna Eriksson.
*Skogforsks rapport skrevs 2009 av Sten Nordlund. Han skriver bland annat att "resultaten kring plantors rotasymmetri och stabilitet är en varningsklocka, men de baseras på ett litet antal plantor från två försök och ska tolkas med stor försiktighet".