Svenska Kraftnäts stora ledning går rakt genom Lars-Åke Folkmers skog utanför Vara i Västergötland. I vintras togs en del träd ner i hans 40-åriga granskog, eftersom de vuxit sig så höga att de riskerade att falla in i säkerhetsområdet.
I samband med arbetet lämnade skogsmaskinen djupa spår efter sig. Dessutom föll det ner mycket grenar på vägar och i en bäck som rinner förbi. Vägen är därtill sönderkörd.
– De räknar med att jag ska plocka upp och laga efter dem. Kraftbolagen kör över oss markägare, säger Lars-Åke Folkmer.
Inför jobbet fick han skriva på ett avtal om att Vattenfall får använda hans vägar och upplag gratis. Den här typen av åtgärder har gjorts ungefär vart åttonde år under de dryga 50 år som han brukat gården Glättestorp.
– Det har varit strul många gånger. Man får ringa och tjata. De hör inte av sig, inget går automatiskt, säger Lars-Åke Folkmer.
Vattenfalls Anders Fransson berättar att det ska göras en efterkontroll inom ett par månader efter att arbetet utförts. Han har dock inte fått någon rapport om skador i det här fallet.
– Lite skador är ofrånkomligt. Stora skador som vi är orsak till ska vi åtgärda, säger Anders Fransson, som uppmanar markägaren att ta kontakt.
Lars-Åke Folkmer menar att det nu finns stor risk för stormskador där huggningen gjorts, eftersom de stormfasta kantträden nu tagits bort.
– Det räcker med en timmes hård ostanvind så faller allt där, säger Lars-Åke Folkmer.
Strax innan stormen Gudrun höggs en kilometer av skogskanten utmed ledningen. Det ledde till att sex hektar av hans skog föll till marken när de hårda byarna slog till, med jätteförlust som följd.
– Därför har jag lyckats få Vattenfall att toppkapa träd som de egentligen ville ta bort på ett annat ställe, säger Lars-Åke Folkmer.
Den här gången har han fått ersättning både för själva timret och en summa för den tillväxt som han kommer att gå miste om. Nivåerna följer den skogsnorm som fastställs av lantmäteriet. För ett hektar utbetaldes 8 000 kronor i ett engångsbelopp.
– De här träden hade 25 år kvar att växa. Den ersättning jag fick motsvarar två års förlorad inkomst, uppskattar jag, säger Lars-Åke Folkmer.
Han efterlyser en bättre och årlig ersättning för intäktsbortfallet. För fyra år sedan antogs hans motion på LRFs riksförbundsstämma om att LRF ska arbeta för högre ersättningar. Han är besviken på att han ännu inte sett något resultat.
En som har god inblick i LRFs arbete är Margareta Holmquist på LRF Konsult. Hon har företrätt flera enskilda medlemmar i liknande fall.
– Jag känner inte till att LRF som organisation har agerat mot lantmäteriet i frågan, säger Margareta Holmquist.
Däremot har hon upprepade gånger påtalat för lantmäteriets tjänstemän att de hamnat fel i sina ersättningsrekommendationer, som uppdateras varje år. Efter stämmobeslutet 2006 gör LRF inga centrala förhandlingar kring nivåerna, utan varje fall förhandlas enskilt.
Enligt Carl von der Esch, som arbetar med äganderättsfrågor inom LRF, har organisationen de senaste åren inte haft fokus på att höja de grundläggande ersättningsnivåerna. I stället har den inriktat sig på hur skogsvärderingarna görs i dessa fall.
LRF har verkat för att markägare ska ha rätt till ersättning för ombudskostnader vid förhandlingar.
– Vi tror att det kan gå bättre om man får ett ombud som företräder. Många markägare saknar förhandlingsvana och kan lätt hamna i underläge mot stora elbolag, säger Carl von der Esch.