Skogens byggmästare ny på rödlistan
Skogens främsta byggmästare, spillkråkan, har hamnat på Rödlistan som artdatabanken presenterade nyligen. Där får den även sällskap av björn och kungsfågel.
Vart femte år förnyas Rödlistan som beskriver läget för landets många arter. Vissa hamnar där för att de är hotade, medan andra är i ett läge där särskild hänsyn krävs.
För skogslandet Sverige är det naturligt att stort fokus läggs på de arter som lever i skogen. Hälften av alla arter, cirka 25 000 arter, är i olika mån skogslevande. Experterna på Artdatabanken har inför 2015 års lista bedömt cirka 10 000 skogsarter. Av dessa rödlistas 2 300 arter, resten bedöms som livskraftiga.
undefined
Hälften av de rödlistade arterna i skogen är svampar och växter, bland annat skogsorkidén knärot som är ny på listan. Den andra halvan är leddjur, främst skalbaggar. Men på listan finns även de stora rovdjuren och många fåglar.
Nytt för i år är att spillkråkan, en verklig karaktärsart för skogen, hamnar på listan. Det gör den tillsammans med gröngölingen, därmed är alla hackspettar utom den vanliga större hackspetten och göktytan med på listan.
En annan skoglig art på nya listan är vår minsta fågel, kungsfågeln. Trots att det anses finnas sex miljoner individer hamnar den som sårbar på listan. Skälet till det är att den minskar kraftigt i antal, med hela 40 procent under de senaste tio åren. Orsaken till minskningen är okänd. Experterna på Artdatabanken spekulerar i att det kan bero på omvandlingen från naturlig äldre granskog till täta granplanteringar, vilket kan påverka födotillgången negativt vissa perioder.
Lite oväntat är det kanske att björnen återkommer på Rödlistan. Efter en stabil ökning av stammen har antalet minskat, bakom det finns reglerad jakt men även tjuvjakt. Även varg, lodjur, järv och kungsörn finns på listan som sårbara eller nära hotade.
Artdatabanken varnar för intensiv förföljelse av kungsörn, främst längs fjällkedjan. En annan rovfågel som tar klivet in på listan för första gången är duvhöken.
undefined
Några arter som funnits på listan har lämnat den, det gäller bland annat gammelskogarnas lavskrika, skogsbäckarnas drillsnäppa, tajgans tallbit, nämnda göktytan, nattskärra och lövskogarnas mindre flugsnappare.
Det finns även ett gäng fåglar som är mer kopplade till jordbruksbygd och gårdar som hamnat på listan, bland annat stare, hussvala, gulsparv, ängspiplärka och buskskvätta.
Rent generellt konstaterar Artdatabanken att det i den nya rödlistan inte går att se någon märkbar förbättring för den biologiska mångfalden i Sverige, det förefaller snarare som att den negativa påverkan mot Sveriges arter har varit konstant de senaste 15 åren.